Sagt och gjort. Stoppade ner min dvd i fickan med "Edward Finnigans Upprättelse" av Roslund o Hellström (skitbra), gick till Gustav postade brevet till FK fortsatte in i Kungsparken. De gröna gräsmattorna var översållade av blå, gula, vita blommor. Massor av krokus bredde ut sig och påskliljorna blommade. Vinden är fortfarande kylig men i solen blir det varmt. Gick en runda o kände att jag fick ont i ryggens nedre delar (typ tröttont)-jävla kondis. Konstaterat otränad, satte jag mig utanför Slottsträdgården som var överfull av fikande soltörstande familjer. Satt väl där en halv timmas tid tills batteriet i dvd:n tog slut. Snett framför mig satt en mamma med 2 tjejer som väntade på att barnens mormor skulle handla fika. Kön var mkt lång. Den minsta ca 1 år satt i en barnstol och lekte med en vattenflaska. Den andra tjejen ca 4 år tvingades sitta helt stilla på stolen utan att ha händerna på bordet.Tog hon upp händerna knäppte mamman henne med tumme/långfingret så händerna åkte ner i knät på den lilla tjejen igen. Jag vrålstirrade med stegrande ilska, irritation, frustration. Tänkte att med solglasögon märker de väl inte hur jag iakttog dem. Mamman pratade forcerat med den lilla och totalnonchade den stora. Mormorn kom med några kakor på ett fat och satte på bordet. Den stora skyndade sig ta en kaka varpå mamman snabbt högg den ifrån henne då hon inte hade frågat först. Sedan gav hon den till den lilla och den stora satt där med händerna i knät-utan kaka-och grät alltmedan de 3 övriga (inkl. mormorn) glatt fikade. Flickans tårar rann -hon grät den tysta gråt som fullständigt genomborrade min själ vilket fick till följd att jag reste mig och frågade om hon inte kunde dela sin kaka med flickan. "det ska du skita i" fick jag till svar vilket jag oxå gjorde och gick hem med värkande hjärta. "Usch!" var det enda jag fick fram. Så j-a mesigt. Ibland blir man helt ställd hur man ser andra barn blir behandlade.

Följde därefter med Lina o småkillarna till lekplatsen ett par timmar så idag har jag i alla fall fått litet motion. Har aldrig aldrig -vad jag kan minnas-kännt mig så orkeslös, utan kondis, trött, andfådd - skrämmande.

Måste bli ändring på............

Ikväll ska jag upp till Lina se film tillsammans med Fina o hennes polare samt Benne o hans polare. Hasse reste till Norge i em.

Nu en alvedon och vila......nej två....

Söndagsmysfrukost hos Lina. Morris ringde (han kan ju ringa själv numera) och sa "skynda skynda-kan inte vänta dig länge". Därefter ringde Beppe (Lina) som oxå skulle prata "Hej bobo-kom". Vi käkade och sen skulle jag vara med dem på golvet lägga pussel. (ler) Mina nu vuxna barn kanske höjer på ögonbrynen då detta att lägga pussel, spela spel etc var det tråkigaste o värsta jag visste då de växte upp. Fortfarande är-men konstaterar bara att man blir litet "konstig" som mormor o farmor.....

Betr pussel är Beppe helt makalös-endast 2 år gammal lägger han själv pussel på upp till 40 bitar-jag kan fortfarande inte alls. Jo om jag ansträngt mig litet mer kanske haha.De tycker bara det är mysigt att jag sitter där och applåderar.....

Skall klä mig nu. Solen strålar utanför fönstret och skall ta en liten promenix o få litet luft. Huvudvärk o mår litet illa. Får se om det hjälper.

Ta en fika i Kungsparken o lyssna på min bok.

puss på näsan....

Nu ska jag snart sätta mig skicka in min jävla hyreshöjning till FK. Saken är bara den att varje gång jag fått höjd hyra, skickat in info kring detta betr bost.bidr så har jag fått MINDRE i bidrag tillbaka.UFON som jobbar där.

Ut och iväg till apoteket fylla på med alvedon- huvudvärk-nästan dagligen.

Läser bloggar hur alla är så duktiga träna och får ännu mindre motivation i stället för tvärtom. Trots GinkoBiloba funkar tydligen inte cellerna i skallen som de ska.

Tycker det känns meningslöst träna då jag är övertygad om att det ändå inte ger resultat.Äta rätt på bestämda tider, motionera dagligen o träna 3ggr i veckan får bara tanken, att lägga mig i soffan med kudden över huvet. Trött vid bara tanken. Olikt mig egentligen som förr om åren inte lät ngt komma mellan mina träningspass-men då var det oxå en fristad att som "fången" i hemmet, ge mig  möjlighet andas "frisk" luft även om den bestod av svettångor etc...Kanske jag är för gammal att kunna gå ner i vikt igen. Har aldrig vägt så mkt. Ser ut som alla tanterna på kallis vilket jag sa mig aldrig göra.Trött intill döden tror jag är för att jag INTE tränar som jag borde. Jävla ekorrhjul hitta en öppning i.

Känner samtidigt betr jobbet att det kanske är dax lägga av. Känner intuitivt att mina s.k metoder och mitt sätt att dels undervisa, tänka, vara, kan anses som förlegat dvs gammaldax och inte "up to dait". Men detta är JAG och som jag under 35 år utvecklat som en metod som passar både mig och de "små/stora skådisar" jag hittills jobbat med. Då ingen frågar eller säger ngt öppet ( kanske det endast är mina egna hjärnspöken?)?och jag kan inte heller redogöra för hur jag tänker-eftersom jag vet att jag jobbar annorlunda än många andra. Skit vilket.

Kanske inrikta mig på att endast själv stå på scen (Teaterfolket etc) vilket är jävligt roligt och mindre ansvar.Ngn som söker en häxa, luder, galen käring etc vilket är det fack man hamnar i betr min ålder (vars siffror är bannlysta tills vidare).

Trots allt ligger det 2 pjäser i bakhuvudet som jag skulle vilja sätta upp inan jag dör. Men till det krävs mer tid, kraft och ett jävlaranamma med superkondis.

Den som lever får se - vem det nu blir............

love and peace

Vill svara på en del frågor jag ser mig fått i mina svar på olika små bloggar.

Kan teater bli tråkigt frågade Lina? Ja inte teater i sig naturligtvis. Jag syftade på min nuvarande uppsättning med den bran/ungd.grupp jag haft i snart 6 år. Från de var 6-7 år alltså. Just nu befinner de sig i en svår ålder för att enkelt hitta material som ska kuna passa alla. Antingen är de för stora för att göra för dem barnsliga saker som typ sagor etc. Dessutom är de inte mogna nog att ta tag i de ungdomspjäser jag har, vilket de bör vara åtminstpe 14 år för att kunna ta in. Finns en del sex (dvs längtan efter detsamma, inte "värre") samt relationer de ännu inte har erfarenhet av. De ville absolut göra ngt om tjejer/killar, vilket i deras nuvarande värld ligger på en helt annan nivå, vilket visade sig då de fick improvisera.(ler).

Efter idogt letande (åja, jag ska inte överdriva...) beslöt jag mig för att göra Kabaret med gammalt material jag har hemma och som jag satt upp tidigare, även om den gruppen då var ngt år äldre. En del av det skrivna fick jag stryka, då de inte kunde greppa det som de skulle behöva-en del ska vi ta oss an. Handlar om tjejer o killars tankar o funderingar kring varandra etc samt några monologer etc. Saken är den, att jag dels har svårt denna ggn dela ut roller samt den största -att jag själv är så jävla trött på detta material........svårt ge gruppen intensitet och skaparlust vilket betyder att jag får jobba mkt med mig själv de timmarna o känner mig helt slut då jag kommer hem. Nog om det.

Väldoftande sitter jag här nu igen-iklädd ännu ett mkt krympt plagg.

TV: står på och i Malous program hörde jag i förbigående att man i dagens samhälle anser alla kvinnor från 65 år och uppåt som ointressanta, oattraktiva, tråkiga och att de bl.a av den orsaken slutat bry sig om hur de ser ut etc. Detta sagt av en man naturligtvis.De räknas inte in i samhället längre. Kanske jag omedvetet ställer upp på detta? I så fall är jag ju inte längre omedveten om det och obstinat som jag alltid varit får jag väl försöka ändra på detta. Men först till dagens måsten.

Måsten skall man inte ha säger tex den hurtfriska fritidsledaramatörterapeuftcochen Mia Törnblom. Hon som pratar mest hela tiden för att stärka sig själv på sina offers bekostnad.

Mitt dagens måste är att förbereda och kolla manuset till kvällens teatergrupp. Detta skulle gjorts för en vecka sedan och definitivt inte gjort i en handvändning.  Men som vanligt var jag  kvick nog att åta mig annat jobb, nämnligen spela över ett antal videos från 80-talets studisverksamhet till DVD som present åt vår numera verksamhetchef på teatern som fyllt 50 år. Kunde väl inte vara så märkligt-kvickt gjort etc. Faan heller. Blev klart och överlämnat igår. Puh.

Har alltför lätt hitta kuligare saker att göra än de trista. Dagens måste är trist. Fokusera!!!!

kram

Andfådd! Badet gjorde gott. Skulle ha i ngn väldoftande olja som föll i golvet så det fick bli ett väldoftande golv istället. Det varma vattnet brände i skinnet, det började sticka i fingrarna - men jag stod ut! Har köp ny duschtvål på HM LdB som annonserade om 3 olika sorter. En med olja, en med peeling och en vanlig. Har aldrig använt det märket förut, men det var billigt och som vanligt kunde jag inte bestämma mig utan köpte alla 3. Tog tag med båda händerna i badkarskanterna för att resa mig upp.

Min kropp som på senare tid helt ändrat form följde med mig, samtidigt som ett kraftigt baksug gjorde att vattennivån i badkaret sjönk betänkligt och forsade ut över mina röda hjärtformade badrumsmatto och blandade sig med den utspillda eteriska oljan. Idag valde jag LdB peeling sport (heter den förresten). Samtidigt vandrade mina tankar vidare till träningen på Forum som jag är övertygad om dagligen inväntar min ankomst helst med fanfarer och applåder. Peeling ja-dessa gruskorn gneds ut på min kropp i avvaktan på att de snart skulle upplösas. Icke! Trodde i min enfald att så skulle vara fallet. Kan lika gärna stryka in sanden från Ribban tillsammans med vanlig tvål troligen.

Nu sitter jag här - andfådd efter badet- kondis vad då?!-ska ut och smörja in min kropp med ännu fetare kräm utanpå den fetma som ligger väl inbäddat under den nu mera bleka huden. Ansiktet inte att förglömma. Antirynkkräm är bara att glömma. Här skulle istället behövas en åtdragning som resulterade i en knut i nacken. Det hade ju gått bra eftersom jag fortfarande har långt hår (som jag brukar lägga bruna slingor i det gråa !) även om det blir tunnare och tunnare....Får köpa en mkt bredtandad kam istället kanske, sova med hårnät, schal om huvet dagligen etc...ja sätten kanske är många. Till verket på en stund.

Vaknade 05.30 gick upp läste tidningen. Kröp till kojs igen efter 1 tim tid o vaknade 10.00 Frysande! Iskall, fryser som tusan! På med varmaste morgonrocken men fryser ändå lika mkt. Varmt kaffe i muggen som jag höll med två iskalla händer. 20 grader inomhus. Kylan kommer inifrån tydligen...sprider sig sakta mer o mer utåt....vad kan detta betyda? Fantasin skenar iväg - så nu hoppar jag i ett väldoftande varmt bad!

Detta var dagen D som skulle börja i återhämtnings-tränings-rättmat-eran. Första dagen på mitt nya liv - resultatet blev sista dagen på mitt nya liv eller om man vill vara snäll mot sig själv sista dagen på mitt gamla liv.

Gjorde mig klar i morse sticka till träningen - hem äta lunch-promenera i K-parken etc. Satt med packad träningsväska, stövlar och jacka på mig med nycklarna i handen och fick rusa ut på muggen. Tredje kranen öppnade sig därute. Två av de andra var visserligen stängda, dvs badkarskranen och vaskkranen men inte rövkranen. Tre försök att komma ut i hissen på väg till träningslokalen visade sig menings-LÖSA!l

Det blev att stanna hemma ,fixa litet med mitt pågående projekt  - mellan varven alltså. SHIT!! oxå...

Jag fick visserligen fixat en hel del, så snart ska väl det orosmomentet vara över.

"Shittpitt"-finns en ny dag i morgon oxå-hoppas jag.

Annars greps jag av en föraning av dödsångest igårkväll.

Har stora speglar på muggen och upptäckte då jag klätt av mig - till min fasa- att min mage på vänster sida, OBS endast på v sida, där hänger det ner ca 4 cm fläsk över operationsärret jag fick tvärs över magen för många år sedan. Litet annorlunda look skulle man kunna säga.

Kanske värt en piercing i hänget i försöket att lancera nytt mode......

Kände plötsligt hur hela min kropp anfölls av kolesterolbakterier, mina inre organ av stora bomullsliknande insulinmoln och åderförkalkningen satt som ett järnspett rakt genom min kropp. Hjärta och puls löpte amok - i otakt med varandra - inte ens mitt blodsystem kunde hålla sams om vilken melodi de skulle ta sig an.

"Upp till kamp syster!" skrek jag till mig själv och höjde högt en knotig knuten näve till försvar mot livets onda makter. "Tag kontrollen för helvete !" skrek jag till den bleka fånstirrande bilden av mig själv i spegeln.

Så drabbades jag av detta!!!!!

Positivt tänkande: ingenting ont som inte har ngt gott med sig.

I morgon har jag skitit ut alla miljögifter som legat och grott i mina celler.

Kanske tom lättat 2 gram.

puss o kram