Sitter här och skall börja bearbeta manus. Känner sånt fruktansvärt motstånd. Hittar allt möjligt i min väg som "tar över". T.o.m putsat en silversked. Manuset ligger här bredvid mig och väntar och jag kastar desperata blickar på det. Läste första sidan då jag plötsligt befann mig sittande här.Måste måste måste. Hur kan detta komma sig? Varför känner jag detta motstånd. Känns precis som all kreativitet låst in sig någonstans i mitt inre och jag kan inte hitta nyckeln.Känner inte riktigt för detta manus antar jag-trots att det är det enda av alla 25 jag kollat upp. Min praktiska tankebana säger mig att jag ska/kan omarbeta det till ett "eget" manus - inte följa originalet mer än inriktningen (ungdomars liv  i en förort).Samtidigt vet jag av erfarenhet att det bästa att göra i dylika situationer är att i första hand !! ta sig an det som i nuläget ger dig mest motstånd. För att bli fri den ångest jag känner inför att påbörja det hela.Därefter brukar det lätta dvs "gå över". Men idag känns det som vägen dit är lång.

Tankar strömar genom mitt huvud. Kanske det är dags lägga av, sluta.

Har hållit på med detta nu i 35 år, men aldrig aldrig tidigare upplevt detta på det här sättet.Börjar tveka och tvivla på mig själv. Kanske jag är, har blivit, anses som för gammal, fast i "gammalt tänkande" tillörande den äldre skolan. Känner inte detta tillsammans med min ungdomsgrupp faktiskt men i andra sammanhang.Älskar gruppen som jag haft sedan de var 6-7 år gamla-nu 13-14 år. De förväntar sig en skitcool pjäs denna gången. Suck! Samtidigt kan jag inte "överge" dem.

Dessutom har jag tankar på att till nästa uppsättning göra en större produktion med både barn, vuxna "Kåldolmar och Kalsipper". Inför den tanken känner jag förväntan. Motsägande känslor skulle jag vilja säga.

I värsta fall får vi tillsammans försöka hitta fram till ett manus i gruppen även om det kräver fan så mkt mer arbete.

Mycket annan negativ skit inom teatern tar tyvärr oxå alldeles för mkt kraft,  energi för att orka, fokusera, tar liksom bort en del av motivation o glädje. Den biten är det oxå bara jag som måste sortera o hantera. Jus nu känns det inte lätt.Känner maktlöshet,  frustration, empati betr den förfördelade i sammanhanget.Hade önskat styrelsen större gemensam direkt handlingskraft- men ensam är inte stark.

Nu då jag skrivit av mig litet - ändå inte många som läser detta- ska jag försöka kasta mig över det väntande jävla manuset.

Det får gå o bli som det vill.

WOW - mår skitbra - nyss hemkommen från träningen. Första genomgången på gymmet med världens bästa instruktör! Den bästa jag haft sedan jag började -96.En som man kunde prata och ha roligt med.

Ska träna 3 ggr/vecka sa hon och det ska jag. Har jag bestämt mig för.

När jag började -96 lät jag ingenting komma mellan mig och träningen även om det samtidigt hade andra orsaker (ler). Men det gav resultat då och kanske även nu-hm...

Nu är det soppa som gäller-står o väntar..

adios

Jag kan inte nog beundra Michael Wiehe för hans fantastiska texter..

Lyssna!

Fler ord från mig i detta läget är ointressanta.

Christine Schurer sitter med öronproppar o läser "Den engelske patienten under slutpläderingarna i rättegången !!!!!

- anklagad för bestialska mord på 2 små barn o mordförsök på deras mamma i Arboga.

Hur "sjuk" är inte denna kvinna.

Psykopati är ingen sjukdom-det är ett tillstånd.

Hon måste förvaras för den övriga mänsklighetens fortlevnad.

Får man verkligen göra så under en rättegång i Sverige ?!

Vilket fruktansvärt människoförakt hon visar.

Upprörande..........

Har haft en tråkig dag.

Inte alls gjort ngt av de saker jag skulle.

Har kännt så stort motstånd ta mig i kragen och fixa undan allt som ligger o väntar.

Värst är det manus som ligger här bredvid mig och väntar på omarbetning - om det nu går.

Det är så himla dumt inte ta det stör mig mest i första hand -suck. Tycker av ngn konstig anledning inte det känns roligt.

Väntar oxå besked från några i teatergruppen betr ändrad dag nu på vårterminen. Kanske tappat sugen jobba - vet inte-återstår att se.

Det är nog bara nu eftersom jag har ett större projekt i baktankarna som jag vill/ska genomföra nästa år och ser fram emot.

Sett klart en kanonfilm i em förresten. "Notes on a Scandal" med otroligt skådespeleri. Verkligen !! Cate Blanche (som spelade huvudrollen i den engelska filmen där hon gjorde illegala aborter) är bara så fantastiskt bra så man blir helt "tagen". Sällan sånt händer.

Frusit, iskall om händer o fötter, hoppade i badet och nu svettas jag - inga mellanlägen här inte.

Grönsaksoppan var jättegod - jag var mkt hungrig...

Så är dagens sista måltid avklarad. Ska fixa litet kaffe. Blir jag för mkt sugen/hungrig lägger jag mig.

Gick oxå på löpbandet i förmiddags - helt OK - men hade glömt duschkräm etc - gör jag inte om. 

Nu ska jag se film....bye

Promenerade ! till Forum i f.m och gick min tur på löpbandet. Lätt som en plätt.

Snackade litet skit med Meta (en gammal bekant) som tydligen -bortsett från att hon tydligen tränar där allt som oftast - även rycker in i receptionen.

"Smög" mig in på afroaerobic-passet för att kolla vad/hur det var. Skitkul.

Ställde mig längst bak, men råkade se mig själv i spegeln, vilket inte var en större hit haha. Häftig musik men asjobbigt. Hängde med en hel del, trots att min koordinationsförmåga absolut inte är den bästa. Så litet eget

flaxande (haha ganska mkt) gjorde mig genomsvettig och flåsmätt. Dessutom skulle man inte bara skaka - utan dallra ! med rumpan. Hur de nu bar sig åt?! Hade på mig räckt med en klatch i röva så hade det dallrat av sig själv.

Avslutade med dusch o bastu -skönt.

Promenerade ! hem igen. Mmmmm vad det doftade maaat överallt.

Plötsligt har mitt luktsinne utvecklats liknande en hunds !

Vart jag gick luktade det rosastekt oxfile, currydoftande grytor, korv med mos ....

Fattar inte var alla dofter kom ifrån. Mums....suck! Saliven dröp i munnen.

Hem, bytte om och ner till Demonstrationen mot Israels massaker på Gaza. Härligt se så mycket ungdomar där.

Känns som historien upprepar sig likt Vietnamdemonstrationerna.

Började likadant på den tiden och trappades upp efter hand.

Dessutom tennismatchen i mars mellan Israel o  Malmö - samma som demonstrationerna mot tennisen i Båstad.

Kan inte för mitt liv begripa att inte Sveriges regering agerar. Men vi har ingen Palme nu - tyvärr. Undrar var Rrrrrrrrrreinfeldt (så tyskt det låter) gömmer sig.

Var helt igenom iskall då jag kom hem.

Fixade ett väldoftande bad med den nya "bokbrickan" placerad över badkaret samt 1 stort glas vatten, tänt ljus och en bok.

Morris ringde ville jag skulle komma upp o leka (ler).

I köket höll Hasse på laga världens underbaraste middag med klyftpotatis,

kyckling, bearnaisås, grönsaker. Lina kastade sig i badkaret med låst dörr och Beppe skulle inte äta om inte jag satt hos honom. Det var en utmaning. Jag "blev stopp i näsan" och andades enbart genom munnen ....

Nu sitter jag tittar på Körslaget, har käkat en vaniljdrink, dricker vatten och mår faktiskt riktigt bra.

Tänker på Niclas som idag -på målsnöret kan man säga -loosade en vinst på 600 000:- på V5! Stackaren, jag hade däckat. Men jag är övertygad om att en vacker dag sitter den bara där ! Storvinsten - det är han värd.

Nu är det "muggen" som gäller....skynda...

kram

Jag sitter här en fredag kväll och dricker te´!!! utan socker och vatten...

De som känner mig fattar vad jag menar - otroligt.

Dessutom mår jag oförskämt bra!!

Jag har varit på Forum oxå ikväll (haha höll på skriva Fonus) och gått på löpbandet. Och det kändes skitbra!

Ska dit i morgon igen !

Har beställt tid för instruktör på gymmet på måndag samt nån typ av Bodyplatta - vet inte vad det heter än -vibrationsplatta...

Kunde aldrig i mitt liv för bara en vecka sedan tro eller tänka mig detta.

Vad har hänt? Fan vet.

4:e dagen idag på soppa och vatten.

Gårdagen var kall, dvs jag frös, var iskall om händer o fötter.

Första mötet var oxå igår kväll. Var lindrigt intresserad . Ett sånt där viktväktarmöte tänkte jag -men hur fel hade jag inte. Jättetrevliga människor (ca 8 st) samt L(vår coach) som är så otroligt puschig o positiv. Igår gick det ut på den mentala biten, hur viktigt det är att fokusera, sätta upp mål, lyssna på cd:n vi fått, förbereda sig inför olika hinder som kan dyka upp...mkt mer. Det viktigaste är faktiskt inte enbart att gå ner i vikt utan att lära sig ändra livsstil. Låter enkelt o självklart - men så är det faktiskt inte. Snarare en hel vetenskap - nästan som en typ av egenterapi inför hur man egentligen lever sitt liv utan att vara medveten om det.

Intressant var att L  bl.a bad oss vara förberedda på vad/när ngt hinder ev kunde inträffa - ex om man fick benhinneinfl. eller annat- att inte ge upp träningen utan träna det man har möjlighet till ändå - plus en massa annat. Mina tankar gick omedelbart till Niclas som -utan att han vet om det - lever just så som XV går ut på. Märkligt. Han är otrolig.

Vi har fått en bok där vi ska fylla i en massa frågor tankar etc om oss själva, hur vi lever, önskar etc etc, för att senare kunna se o jämföra med vad/hur vi tänker längre fram , jämföra resultat- har jag uppfattat det som.  Jag har oxå fyllt i. Haha...med mindre bra resultat.

Lina kom upp till mig i förrgår och kikade i min bok och började läsa vad jag skrivit -högt - tittade på mig med stora frågande, undrande ögon.

Det visade sig att enligt vad jag skrivit så kan jag allt, är hur duktig som helst, behöver ingen hjälp coaching alls, har inga "fel", äter rätt, vet hur jag ska motionera och är världens mest hälsosamma. Skulle nästan kunna ta anställning som coach själv.

Det gav mig många stora skrattanfall. Jaja, insikten är väl inte vad den borde kunde jag kallt konstatera. Blir att fundera litet mer och sudda....

Från mina första ångestladdade deppardagar är jag idag otroligt glad över att jag satsade mina pengar på detta. Ett nytt hälsosamt liv och förhoppningsvis lura till mig några extra år. Vilken hit!

Nu ska jag se slutet på Lets Dance - dricka en kopp te´ till - haha. För en vecka sen var det ett gott vin - och endorinerna i kroppen hade gått i ide.

Kram

I måndags cyklade jag skräckslaget ångestladdad till Forum.

Hade tid hos coachen för Xtravaganza 09.30 för vägning, fett/vattenmätning ....Skulle jag - skulle jag inte gå med...

Soppor i 4 månader - dyrt som attan. Alla mina slantar skulle gå åt - skulle jag klara mig ekonomiskt resterande 8 månader...hjälp.....

Naturligtvis skrev jag under kontraktet.

Hade väl bestämt mig ändå - innerst inne - eftersom jag inte ringde återbud utan åkte dit.

Åkte hem, drack en påse soppa (choklad), satte mig och odlade min ångest.Vad har jag nu gjort ?!

Otroligt egentligen.

Vi betalar massor med pengar för att minska i vikt, medan halva jordens befolkning svälter. Vilken sjuk värld vi lever i.

Så hemskt....samvetskval ? Japp....

Idag är det onsdag o jag har accepterat situationen. Nästan i alla fall.

Käkar mina soppor, dricker kranvatten (öööörk)...

Intressant se om jag kommer må bättre, om vikten minskar, om jag orkar masa mig iväg till träning som hör till.

Gruppen ska träffas med coach en gång/vecka.På Linas kontrakt stod det onsdagar. Det visade sig att det är torsdagar - då jag har min teatergrupp.

Blir skitjobbigt ändra på grupptid/dag så jag förmodar att jag får avstå dessa träffar. Käka sopporna, träna o ev ha mailkontakt med coachen. Återstår att se.

Idag tog jag en promenad ! In på biblioteket oxå på hemvägen sökte bok till ev manus. Hittade inget passande.

Ska nu läsa manus.....