Nu ska jag snart sätta mig skicka in min jävla hyreshöjning till FK. Saken är bara den att varje gång jag fått höjd hyra, skickat in info kring detta betr bost.bidr så har jag fått MINDRE i bidrag tillbaka.UFON som jobbar där.

Ut och iväg till apoteket fylla på med alvedon- huvudvärk-nästan dagligen.

Läser bloggar hur alla är så duktiga träna och får ännu mindre motivation i stället för tvärtom. Trots GinkoBiloba funkar tydligen inte cellerna i skallen som de ska.

Tycker det känns meningslöst träna då jag är övertygad om att det ändå inte ger resultat.Äta rätt på bestämda tider, motionera dagligen o träna 3ggr i veckan får bara tanken, att lägga mig i soffan med kudden över huvet. Trött vid bara tanken. Olikt mig egentligen som förr om åren inte lät ngt komma mellan mina träningspass-men då var det oxå en fristad att som "fången" i hemmet, ge mig  möjlighet andas "frisk" luft även om den bestod av svettångor etc...Kanske jag är för gammal att kunna gå ner i vikt igen. Har aldrig vägt så mkt. Ser ut som alla tanterna på kallis vilket jag sa mig aldrig göra.Trött intill döden tror jag är för att jag INTE tränar som jag borde. Jävla ekorrhjul hitta en öppning i.

Känner samtidigt betr jobbet att det kanske är dax lägga av. Känner intuitivt att mina s.k metoder och mitt sätt att dels undervisa, tänka, vara, kan anses som förlegat dvs gammaldax och inte "up to dait". Men detta är JAG och som jag under 35 år utvecklat som en metod som passar både mig och de "små/stora skådisar" jag hittills jobbat med. Då ingen frågar eller säger ngt öppet ( kanske det endast är mina egna hjärnspöken?)?och jag kan inte heller redogöra för hur jag tänker-eftersom jag vet att jag jobbar annorlunda än många andra. Skit vilket.

Kanske inrikta mig på att endast själv stå på scen (Teaterfolket etc) vilket är jävligt roligt och mindre ansvar.Ngn som söker en häxa, luder, galen käring etc vilket är det fack man hamnar i betr min ålder (vars siffror är bannlysta tills vidare).

Trots allt ligger det 2 pjäser i bakhuvudet som jag skulle vilja sätta upp inan jag dör. Men till det krävs mer tid, kraft och ett jävlaranamma med superkondis.

Den som lever får se - vem det nu blir............

love and peace

Vill svara på en del frågor jag ser mig fått i mina svar på olika små bloggar.

Kan teater bli tråkigt frågade Lina? Ja inte teater i sig naturligtvis. Jag syftade på min nuvarande uppsättning med den bran/ungd.grupp jag haft i snart 6 år. Från de var 6-7 år alltså. Just nu befinner de sig i en svår ålder för att enkelt hitta material som ska kuna passa alla. Antingen är de för stora för att göra för dem barnsliga saker som typ sagor etc. Dessutom är de inte mogna nog att ta tag i de ungdomspjäser jag har, vilket de bör vara åtminstpe 14 år för att kunna ta in. Finns en del sex (dvs längtan efter detsamma, inte "värre") samt relationer de ännu inte har erfarenhet av. De ville absolut göra ngt om tjejer/killar, vilket i deras nuvarande värld ligger på en helt annan nivå, vilket visade sig då de fick improvisera.(ler).

Efter idogt letande (åja, jag ska inte överdriva...) beslöt jag mig för att göra Kabaret med gammalt material jag har hemma och som jag satt upp tidigare, även om den gruppen då var ngt år äldre. En del av det skrivna fick jag stryka, då de inte kunde greppa det som de skulle behöva-en del ska vi ta oss an. Handlar om tjejer o killars tankar o funderingar kring varandra etc samt några monologer etc. Saken är den, att jag dels har svårt denna ggn dela ut roller samt den största -att jag själv är så jävla trött på detta material........svårt ge gruppen intensitet och skaparlust vilket betyder att jag får jobba mkt med mig själv de timmarna o känner mig helt slut då jag kommer hem. Nog om det.