Hatar denna dag. Avskyr måndagar. Mår skit. Allt skittrist. Meningslöst. Hopplöst. Vill inte. Kan inte. Kl är 13.30 Har inte duschat eller klätt mig än. Fryser om fötterna. Kollat musik på You Tube. Halva låtarna. Inte käkat frukost än. Inte tränat. Inte gått ner i vikt. Tjock. Grått fult hår. Rynkig som en babian. Inga kritvita tänder som alla andra -på TV. Tyst i huset. Ingen hemma. Ensam i världen. Pengar-vad är det på en skala. Stökigt. Dammigt. Rörigt.

Vill lägga mig o sova till en bättre dag.............

Örrrrrk....

Varit på 2 årsmöten idag. Ganska långsamt...Först Studis där vi valde in en ny ordförande - min svärson. Snart familjeföretag haha. H ordförande, Lina o jag pedagoger, Lina samordnande, Fina i teatergrupp, Benne i min teatergrupp, Linas kompis L ledamot i styrelsen, Linas andra kompis ledamot i styrelsen - ja herregud hur ska detta sluta?! Dessutom hade Lina erbjudít sig bli supleant i MAF styrelsen, men där hittade vi en annan studismedlem som vi fick in där. Tror nog Lina har nog med 4 barn, högskolan, jobb på hemtjänst samt 2 grupper på Studis varav det ena är ett eget större projekt. Suck! Efter studismötet var det dax för Maf mötet som blev jävligt utdraget med rösträkningar etc.

Skönt komma hem. Var upp till H med min dator som krånglar, lämnade den där då H skulle kolla den senare.Stack upp till H med papper från Maf-mötet jag tycker det är viktigt han sätter sig in i.

Senare ringde Lina och berättade att Finas kompisar skulle komma - en massa killar. Spännande . Sa till Lina att då kommer jag upp senare -skulle ju ändå hämta min dator.

Vad sa min vuxna dotter då?

"Nej, det kan du inte-det är skämmigt för Fina" !

"Va?! "tänkte jag ??? ...

"....ska jag visst det, för jag ska upp o hämta min dator..." 

"Ok då" sa min dotter litet avmätt.

Så lade vi på luren. Först satte jag och rev mig frågande i huvet,sen blev jag  så jävla full i skratt.

Fick känslan av en tonårs-Lina agerande som en typisk tonåring som inte vill att mamman ska komma till skolan eller dicot/partyt etc etc...Så reagerade hon inte själv som tonåring? (ler)

Tankar- skulle Fina skämmas för mig? Skäms Lina för mig? Vad trodde Lina jag skulle göra? STRIPPA?!

Vad hände? Jag kom, gick ut i köket och morsade.

Fina sa till de andra att "detta är min mormor "pussade mig.

Jag gick in i rummet för att ta min dator o gå upp igen.

Då kom Fina in, satte sig i mitt knä, kramades och pussades (det händer annars inte alltför ofta nuförtiden med tanke på att hon sällan är hemma heller) och gick ut till sina kompisar i köket igen.

Det kändes jääävligt bra.

Hon tyckte tydligen inte jag kändes obekväm-ja, man vet ju aldrig - egentligen.

Väl medveten om att Lina inte hade / har en aning om detta, omedvetet inte ens tänkte tanken - dvs ingenting illa menat från hennes sida - blir jag fortfarande full i skratt åt hennes agerande...Hoppas hon oxå får ett litet sugmärke ikväll (puss).

Kvällen för min del har annars gått åt till att försöka få klart på film etc men ännu inte lyckats - vad FAN är det som strular !!

Sova på saken...

natti

Torsdag.

Gick med ganska tunga steg till kvällen teater-repa. Undrade om de öppnat o läst rollfördelning, kollat sina scener, sina repdagar o tider.

14 dagar sedan vi träffades sist då påsken kommit emellan. Väl medveten om att vi är mkt sent ute för att hinna bli klara till festivalen kände jag en obehagligt molande antikänsla i magen. Kopierade den nya inledningen med repliker  samt annat som jag skickat/mail - om utifall ingen läst o kollat. Mötte ett gäng jätteglada tonåringar på gården. Fick veta att Julia var sjuk och Benne mådde illa dvs 2 fattades som borde varit med på genomgången. Men de får försöka haka på nästa gång. Alla var nöjda med sina roller vilket gladde mig. Diskussioner och därefter uppvärmning för att få upp energin. Nu började det kännas mkt bättre. Deras spelglädje smittade av sig. Tydligen lyckades jag trots allt förmedla positiv energi till gruppen.

Så började vi första !! riktiga repet efter manus. Döm om min överraskning, förvåning och glädje då de som hade monologer på en hel A4-sida kunde allt utantill och dessutom framförde sina scener bedövande bra! Applåder!! Shit vad kul det kändes igen. Detta fixar vi! Hurra - de är bara bäst!

Glad i hågen cyklade jag hem igen.

Låg o funderade på hur jag ska "sätta" de olika scenerna, rekvisita, kläder scenografi etc, vilket gjorde att jag inte somnade förrän vi 03.00-tiden

Fredag.

Hemma hela dagen. Kopierat cd från bibl. Försökt ladda ner saker från nätet som inte ville som jag alls.Ville  ha hjälp av Hasse som helt utmattad bad mig vänta till nästa dag - stackarn-haft en tuff dag på jobb. Tänkte på Lina som var ute med det gamla "Vilda Gänget" från gamla Studis. "Det Vilda Gänget" som nu blivit typ medelålders haha..... 

Lördag.

Teaterns Dag i Mö idag. Lina hade öppet rep på "Hud mot Hud". Stack dit för att se hur det går för dem. Roligt var att det kom så mycket publik! Nästan helt fullt och de satt kvar hela tiden. Lina visade sig vara jätteduktig instruera skådisarna på ett förståeligt enkelt sätt, vilket just brukar vara det svåraste. Underbart kul se ungdomarnas utveckling. Skitbra. Det kommer att bli en mkt bra uppsättning. Hoppas bara att den marknadsförs så att mkt publik strömmar till. Heja Lina! Känner mig glad och stolt över min dotter.Hon kan mer än hon själv tror-utan att veta om det. Det bara finns där. Detta är absolut hennes gebit.

Svårt för mig hålla käften bara och inte lägga mig i . Tyckte jag var rätt duktig på det idag. Avreagerade mig genom att anteckna mina synpunkter etc i stället - för att få ur mig det. Teater ger så jävla mycket känslostormar inombords som man måste/villl få ur sig alltså.

Nu ska jag käka.....Det blev mkt teater  skrivet idag.....

Applåderar mig själv ! Har varje dag (morgon eller fm snarare) nu (dvs 3 dagar hm) efter uppvaknandet, kaffe smoothie o tidning varit o tränat.

Tänkt mig försöka få det till en vana, som blir som ett måste och slutar som min nya drog. Inte för jag märker ngn förbättring precis betr midjemått men tålamod!! ska jag oxå meditera mig till. Inte min starkaste sida precis.

Idag var intressant. Hade anmält mig till en s.k Hälsoprofilbedömning (det heter så). Gratis, då en praktikant nu i 5 veckor verkar på Forum.Hade inte en aning om vad det gick ut på. 

Iklädd träningskläder som väl var(då jag tänkt träna efteråt) fick jag börja med att fylla i formulär betr fritid, motion, kost etc etc. Sen mätte hon handleder och knän för att beräkna skelettet. Därefter skulle jag ta på mig ett pulsbälte under bysten och därefter på en speciell cykel trampa på i 6 minuter.

Jag som upplever att min kondis är åt h-e , visade på ett dylikt resultat på 105% vilket var det högsta ! Hon trodde det var ngt överdimensionerat då jag tar blodtrycksmedicin ?! Tror jag inte på. Sög i mig det resultatet som en svamp.

Skelettvikt 9,1 kg (haha låter helt sjukt) o beräknad fettfri kroppsvikt 45,5 kg. Min logik säger mig då att resterande kilo på min kropp idag är enbart fett?! Äckligt i så fall.

Hennes beräkning var emellertid att min undre viktgräns var 55 kg och min övre 66 kg hälsomässigt. Alltså har jag många kilo att beta av....suck o puh!

Syresättningen var skitbra -konstigt nog-vilket förvånade mig. Låg nästan helt på topp. Gladde mig eftersom jag slutade röka för ca 4 år sedan (tror jag det var) då det visade sig att jag låg strax över gränsen för kool. Numera snusar jag som sagt bara och det sparar lungorna i alla fall.

Ok-tog mig 15 min x:a på löpbandet, körde litet styrketräning o cyklade hem.Druckit kaffe och nu ska jag plocka undan o förbereda teatern i morgon.

kramar

Cyklade hem från träningen i ett ordentligt snöfall med stooora flingor. Såg ut som en snögubbe då jag kom hem. Mysigt säger en som sällan eller aldrig ser snö. Var inom på Lidl där jag aldrig varit tidigare - jättebilligt!

Lyssnar på Vyssotskij med Jon Denman - skitbra. Älskar Vyssotskiljs låtar, har dem med Nationalteatern oxå. Denman sjungar så himla bra och uttrycksfullt.

Har varit en skön lugn påsk. Hunnit med en hel del jag skulle ha gjort långt tidigare. Var hos Lina igår och åt riktigt god middag, helstekt kyckling med alla de tillbehör som hör till - riktig söndagmiddag man åt förr i tiden. Min mamma lagade alltid ngn typ av stek etc på söndagar med inlagd gurka i ättika o persilja. Kålpudding, grishals som idag istället kallas karre´tro jag, kokt oxkött med pepparrotsås etc. Sånt lagar man aldrig idag vad jag vet. Pasta var spagetti kokta i mjölk med stekt lunchkorv o ketcup. Det var modernt tyckte hon. (ler). Jag lagade faktiskt oxå dylikt då barnen bodde hemma - så det så. Annat är det idag....Hatar laga mat men älskar äta den.

Roligt igår träffa Fina o Benne som inte är så ofta numera. Är de hemma sitter de mest i sina rum o chattar tror jag. Saknar dem faktiskt. Har träffat dessa älskade ungar varje dag sedan de föddes - otroligt nog. Hinner inte följa med deras utveckling som jag skulle önska då jag träffar dem så sällan. Dessutom är Fina i den åldern nu att jag ses som mkt gammal nästintill senil som inte fattar ngt. Idag stormar känslorna genom hennes kropp och sinne ensidigt inriktade på den stora kärleken. Det är så mysigt se. Hon trodde ju aldrig att hon skulle kunna bli kär. Underbar tid för henne nu. Gläds så med henne. Benne är fortfarande lika kramig och kelig oavsett hur många kompisar han har bredvid sig.

Själv var jag 14 år då jag hade fast sällskap med B. Vi var alltid tillsammans, väntade på varandra efter skolan, sällskap hem först till mig sedan till honom etc. Han spelade gitarr och vi var ute på olika ställen spelade och sjöng.Vi var ihop till jag träffade barnens pappa. Nåja- jag hade sällskap med några andra under tiden med B men jag visste att han alltid fanns där för mig då de andra blev tråkiga. Det var inte vidare snällt....

Nu ska jag fixa käk.

Bye....

Testing testing!

Går aldrig skriva samma som man gjort innan. Det skiter jag oxå i-men envis som jag är ger jag inte upp-försöker igen. Får bli vad det blir. Nya tanka nya infallsvinklar.

Påskafton. Målade påskägg och ritade uppe hos Lina i morse. Själv äter jag inte ägg, kan inte ens med lukten. Men det var skitkul se småkillarna få rita och måla på maten!

Själv kan jag inte minnas att påsken varit särskilt stort för mig. Antagligen ngt jag präglats av hemifrån som barn. Tänker...

Nu minns jag plötsligt att visst gjorde vi det till viss del i varje fall. Pappa t.o.m kokade äggen i olika färger som vi sedan skulle rita, måla på. Min pappa var mkt omständig med sitt målande medan jag o min mamma  ritade dit ett par ögon och så fick det vara bra med det. Tyckte aldrig det var speciellt kul. Mamma stack sedan hål i botten på de uppätna äggen, satte en garnstump i och hängde dem i påskriset. Tror att vi fick påskägg-men minns inte så säkert faktiskt-trots att min pappa hade godiskiosk så var han snål så han skrek när han sket. Minns att vid 13-årsålder kom jag underfund med att alla mina kusiner fick stora påskägga av min farmor utom jag och min lillebror. Elak jävla käring.Påskmat har jag däremot inget minne alls av.

Betr mina barn ville jag göra påsken litet roligare. Bl.a gömde jag deras påskägg i lägenheten hemma eller i trädgården i Klagshamn som de skulle leta reda på-tyckte det var ngt jag själv hittat på (ler) hade säkert läst om det någonstans. Vi hade påskris med en massa påsksaker i som dels jag gjort på jobb (fritidsg.) samt som barnen gjort i skolan, dagis och som jag fortfarande sparat o har på vinden. Dessutom gjorde vi påskpynt bl.a av de "hål" äggen legat i äggkartongen som de målade och vi hängde upp i riset som ofta tungt hängde ner på bordet av alla handgjorda påskpynt. Vi brukade käka sill, prinskorv etc med läsk och schnapps...Kycklingar o tuppar på bordet samt påskliljor.

Numera dvs idag skiter jag i stort sätt i detta hemma. Jo påskliljor har jag köpt - det är det enda. Påskkäringarna jag har får vila på vinden- påskkäring är jag själv.

I förrgår skulle jag skrivit klart rollfördelning etc betr manuset till min teatergrupp. Av detta blev det NADA.

Igår däremot tvingade jag mig att koncentrerat sätta mig ner och med stålvilja öppna pärm o manus och börja strukturera. (Tänker på Linas kommentar till mig - ler).Upptäckte till min fasa att jag måste hitta den hittills osynliga tråden och omvandla den till en röd dylik för att få ett sammanhang i det hela. Dessutom skriva  en början och ett slut. Detta tog mig praktiskt taget hela dagen och med en lättnadens suck mailade jag iväg det till de unga skådisarna. Väl medveten om att det kommer att uppstå diskussioner vid nästa träff om rollfördelning etc men det har jag inga problem med - ganska van vid. Lättad och kände tillfredsställelse att jag gjort det och lyckats göra det hela litet roligare - tror jag - hoppas jag i alla fall. Kändes så i alla fall -igår (ler).

Såg en enormt bra film igår som jag varmt kan rekommendera. "Rendition" från 2007 med Meryl Streep som en hårdhudad politiker helt utan empati. Fantastisk skådis. Fruktansvärt realistiskt utformat och filmat hur USA torterar - slumpvis  plockade s.k terrorister - bortförde dem etc. Vilka konsekvenser det medför för "hanterare" och offer. Detta händer idag men film kan trots allt aldrig visa den verklighet som vida överstiger fantasin. Mitt hjärta slog frivolter av glädje då en av USA:s män i filmen som skulle bevaka hanterandet av fångarnas s.k "rättigheter" till sist visade stort mod och patos av civil olydnad och såg till att han slutligen mot alla odds lyckades få det oskyldiga offret, då apatisk och söndertrasad till kropp och själ tillbaka till fru o barn. Vilken värld vi lever i. Fy fan.

Tänker på Hasse och Tages fantastiska översättning av "Var blev du av ljuva drömmar...." som fortfarande kan få mina ögon att tåras. Kommer att tänka på hur annorlunda allt var på 60-70 talet då vi slogs mot allt dvs orättvisor, atombomb, kärnkraft, Vietnam, bojkott av sydafrikansk frukt, trädkramarna i Sthlm  etc etc. Hur många vi var som demonstrerade, hade möten, diskussioner. Engagemanget! Alla var långt ifrån partipolitiskt bundna men vi hade en gemensam tro och hopp på en bättre värld.För oss och framförallt för våra barn.

Annat är det idag med Alfonspappan Reinfeldt och hans etablissemang.

Deras inhumana människosyn som slår på dem som redan ligger. En översittarattityd, likgiltighet för sina medmänniskor för att sko sig själva. En omvänd Robin Hood politik. Det är vi fattiga som försörjer de rika idag. Ordet solidaritet i dess rätta bemärkelse kan de inte ens stava till. Utsugarsolidaritet för att berika dem själva. Var finns empatin?!

Snart får vi ta ambulans till jobbet. Försäkringskassan kan idag liknas vid bödelns hantlangare som förverkligar regeringens utslagning av människor  för att slussas ut i intet. Idag frågar de inte hur sjuk du är  utan hur frisk är du i din sjukdom så du kan gå till jobb. Att på knä ta sig till jobb, hostande, kräkande, feber, värk, depressioner etc etc visar med stor tydlighet på ett verkligt människofientligt samhälle. Vad genererar det på arbetsmarknaden? Hur mkt får den arbetsgivaren ut av den arbetskraften? Både produktmässigt, själsligt.Cyniskt värre.  Dessutom är sjukpengen idag så futtig vilket visar att de tycks tro att man tydligen inte behöver så mycket pengar att leva på då man är sjuk-trots att hyra tel, el, inte minskat och  maten är lika dyr som då man är frisk. Jag anser det är ett kriminellt samhällssystem som borde anmälas till diskrimineringsdomstol, jämställdhetsdomstol o dyl. Detta måste bara förändras! Varför händer inte mer kan man fråga sig. Är folk alldeles för uppgivna-kämpar med att överleva under dessa förhållanden vilket tar musten ur de flesta att orka sluta sig samman och protestera.

Jag är omåttligt stolt över mina tre barn som alla visar på stor styrka, envishet, empati att förbättra både sina egna och sina arbetskollegers arbetsvillkor och levnadsförhållanden. Visserligen inom totalt olika områden.

Inom vården för att höja och få rättvisa löner,

Högskolan och dess resurser för att sammanställa ett bättre och godtagbart studieinnehåll bl.a.,

Vagnssynare mm på järnvägen som arbetar under omänskliga arbetsförhållanden både tidsmässigt, stress och ekonomiskt dvs lönemässigt. Idioter till chefer som begär och utnyttjar dessa människor till det yttersta under vidriga förhållanden trots att deras arbeten är utsatta, farliga, påfrestande Nu kanske de inom en snar framtid förhoppningsvis kan skönja en förändring till det bättre med stort skadestånd till följd.  

Kulturskolan där man slåss för att ekonomiskt och arbetsmässigt kunna fortsätta sin kamp för att våra barn och ungdomar ska kunna börja och fortsätta sin musikutbildning. Samt att de ska få betalt för den fritid ledningen anser de ska utföra arbetsuppgifter på . Detta borde vara självklart. 12 års utbildning (lika med en läkares) som musik/instrumentped. som avlönas som ett vårdbiträdes kan inte anses mer än kränkande-speciellt med tanke på alla de studieskulder de har. Dessutom pågår förhandlingar om höjda löner för våra vårdbiträden idag.

Det känns varmt inombord se mina barn stå i bräschen (heter dt så?) och slåss för jämlikhet, rättvisa, medmänsklighet och mot alla orättvisor.

De är mina guldkrukor som lyser och glimrar vid regnbågens slut som Stefan så fint skrev till mig vid ett annat tillfälle i annat ärende.

Idag har jag dessutom betalt räkningar grrrr, bläääh. Äckligt betala ut sina pengar innan man nästan fått dem. Hyran har höjts och skulle idag betalas med retroaktiv höjning från januari. Fastighetskapitalistsvin som lever på vår bekostnad. Dessutom 75 kronor för TV som vi inte betalt ngt för tidigare.

Blir en mager månad - kanske kan göra mig mer mager oxå (ler). Det är ju faktiskt så  att ska man äta rätt kostar det dubbelt så mycket. Så är man rik kan man handla rätta  o kravmärkta varor, må bra o leva länge - åter igen på andras bekostnad. Det där med att dela lika tycks idag vara en saga blott. För den fattige blir det fallfrukt och pösmagar och papperskista.

Nu ska jag se en film "The great debaters" från 2007.

Trodde inte jag hade ngt skriva. Blev mest mina egna tankar, till mig själv, ointressant för andra skulle jag tro. Skit vilket.

Love and peace alla vänner....  

Har just suttit en timme skrivit en lång blogg som bara försvann då jag skulle spara den..........jag ger upp..........

Börjar med att gnälla. Ont i kroppen. Varit o tränat. Hade Dvd i en liten väska knuten om magen och lyssnade vidare på min bok, samtidigt som jag promenixade på löpbandet nästan 30 minuter. Försökte undvika kolla minuterna på skärmen ,vilket frustrerar mig, då jag i det läget tycker att tiden går alltför sakta. Då och då fick jag stanna av ett tag ,eftersom dvd:n taktfast dumpade mot lår och skinkor och den berättande rösten i mina öron fick frispel. Krrrvrrriii.....lät det. Koncentrationen på själva styrketräningen blev ju litet si o så,  eftersom jag borde räkna 15 gånger 2 ggr på varje maskin. Det var inte var det lättaste eftersom rösten berättade att"den knivskurna kvinnan hittades stympad i köket...." i boken alltså..."den tillfångatagna var inte den person han utgav sig att vara utan han var en död" etc spännande....fortsättningen likadant. Ibland stannade jag till mitt i en rörelse, ögonen stirrade tomt ut i luften,  då spänningen i boken blev alltför mäktig att delas med maskinen. Ja, jag såg någon tittade undrande på mig -men so what... (ler) Dusch, bastu och så kostade jag på mig solariet idag. Dagens belöning.

Cyklade sakta hem, handlade ost (som jag inte kan vara utan) alls.

Fast besluten jobba med rollfördelning etc betr manuset fick vika åt sidan - igen! - för vidare avlyssning av boken, dammsugning - solen sken starkt in på golvet och avslöjade alltför mkt skit. Rensade kylen från gammal mat -retfullt. Antingen handlar jag alldeles för mkt med detta resultat eller oxå är kylen tom.

I morgon ska jag fixa klart och maila barnen roller etc !! Annars blir det straffpoäng! Fråga: "Var hittar man en tappad lust?"

Alltså-en vanlig -(nästan)- dag - inget spännande hänt alls- tandl.räkn på 800 spänn-tjoho! 

Tror jag ska sätta på en bra film nu i stället.Många välja på.

Till middag blir den en laxbit med grönsaker och holandaisås.

Sen blir det House ikväll och därefter natti alla stjärnor...