Testing testing!

Går aldrig skriva samma som man gjort innan. Det skiter jag oxå i-men envis som jag är ger jag inte upp-försöker igen. Får bli vad det blir. Nya tanka nya infallsvinklar.

Påskafton. Målade påskägg och ritade uppe hos Lina i morse. Själv äter jag inte ägg, kan inte ens med lukten. Men det var skitkul se småkillarna få rita och måla på maten!

Själv kan jag inte minnas att påsken varit särskilt stort för mig. Antagligen ngt jag präglats av hemifrån som barn. Tänker...

Nu minns jag plötsligt att visst gjorde vi det till viss del i varje fall. Pappa t.o.m kokade äggen i olika färger som vi sedan skulle rita, måla på. Min pappa var mkt omständig med sitt målande medan jag o min mamma  ritade dit ett par ögon och så fick det vara bra med det. Tyckte aldrig det var speciellt kul. Mamma stack sedan hål i botten på de uppätna äggen, satte en garnstump i och hängde dem i påskriset. Tror att vi fick påskägg-men minns inte så säkert faktiskt-trots att min pappa hade godiskiosk så var han snål så han skrek när han sket. Minns att vid 13-årsålder kom jag underfund med att alla mina kusiner fick stora påskägga av min farmor utom jag och min lillebror. Elak jävla käring.Påskmat har jag däremot inget minne alls av.

Betr mina barn ville jag göra påsken litet roligare. Bl.a gömde jag deras påskägg i lägenheten hemma eller i trädgården i Klagshamn som de skulle leta reda på-tyckte det var ngt jag själv hittat på (ler) hade säkert läst om det någonstans. Vi hade påskris med en massa påsksaker i som dels jag gjort på jobb (fritidsg.) samt som barnen gjort i skolan, dagis och som jag fortfarande sparat o har på vinden. Dessutom gjorde vi påskpynt bl.a av de "hål" äggen legat i äggkartongen som de målade och vi hängde upp i riset som ofta tungt hängde ner på bordet av alla handgjorda påskpynt. Vi brukade käka sill, prinskorv etc med läsk och schnapps...Kycklingar o tuppar på bordet samt påskliljor.

Numera dvs idag skiter jag i stort sätt i detta hemma. Jo påskliljor har jag köpt - det är det enda. Påskkäringarna jag har får vila på vinden- påskkäring är jag själv.

I förrgår skulle jag skrivit klart rollfördelning etc betr manuset till min teatergrupp. Av detta blev det NADA.

Igår däremot tvingade jag mig att koncentrerat sätta mig ner och med stålvilja öppna pärm o manus och börja strukturera. (Tänker på Linas kommentar till mig - ler).Upptäckte till min fasa att jag måste hitta den hittills osynliga tråden och omvandla den till en röd dylik för att få ett sammanhang i det hela. Dessutom skriva  en början och ett slut. Detta tog mig praktiskt taget hela dagen och med en lättnadens suck mailade jag iväg det till de unga skådisarna. Väl medveten om att det kommer att uppstå diskussioner vid nästa träff om rollfördelning etc men det har jag inga problem med - ganska van vid. Lättad och kände tillfredsställelse att jag gjort det och lyckats göra det hela litet roligare - tror jag - hoppas jag i alla fall. Kändes så i alla fall -igår (ler).

Såg en enormt bra film igår som jag varmt kan rekommendera. "Rendition" från 2007 med Meryl Streep som en hårdhudad politiker helt utan empati. Fantastisk skådis. Fruktansvärt realistiskt utformat och filmat hur USA torterar - slumpvis  plockade s.k terrorister - bortförde dem etc. Vilka konsekvenser det medför för "hanterare" och offer. Detta händer idag men film kan trots allt aldrig visa den verklighet som vida överstiger fantasin. Mitt hjärta slog frivolter av glädje då en av USA:s män i filmen som skulle bevaka hanterandet av fångarnas s.k "rättigheter" till sist visade stort mod och patos av civil olydnad och såg till att han slutligen mot alla odds lyckades få det oskyldiga offret, då apatisk och söndertrasad till kropp och själ tillbaka till fru o barn. Vilken värld vi lever i. Fy fan.

Tänker på Hasse och Tages fantastiska översättning av "Var blev du av ljuva drömmar...." som fortfarande kan få mina ögon att tåras. Kommer att tänka på hur annorlunda allt var på 60-70 talet då vi slogs mot allt dvs orättvisor, atombomb, kärnkraft, Vietnam, bojkott av sydafrikansk frukt, trädkramarna i Sthlm  etc etc. Hur många vi var som demonstrerade, hade möten, diskussioner. Engagemanget! Alla var långt ifrån partipolitiskt bundna men vi hade en gemensam tro och hopp på en bättre värld.För oss och framförallt för våra barn.

Annat är det idag med Alfonspappan Reinfeldt och hans etablissemang.

Deras inhumana människosyn som slår på dem som redan ligger. En översittarattityd, likgiltighet för sina medmänniskor för att sko sig själva. En omvänd Robin Hood politik. Det är vi fattiga som försörjer de rika idag. Ordet solidaritet i dess rätta bemärkelse kan de inte ens stava till. Utsugarsolidaritet för att berika dem själva. Var finns empatin?!

Snart får vi ta ambulans till jobbet. Försäkringskassan kan idag liknas vid bödelns hantlangare som förverkligar regeringens utslagning av människor  för att slussas ut i intet. Idag frågar de inte hur sjuk du är  utan hur frisk är du i din sjukdom så du kan gå till jobb. Att på knä ta sig till jobb, hostande, kräkande, feber, värk, depressioner etc etc visar med stor tydlighet på ett verkligt människofientligt samhälle. Vad genererar det på arbetsmarknaden? Hur mkt får den arbetsgivaren ut av den arbetskraften? Både produktmässigt, själsligt.Cyniskt värre.  Dessutom är sjukpengen idag så futtig vilket visar att de tycks tro att man tydligen inte behöver så mycket pengar att leva på då man är sjuk-trots att hyra tel, el, inte minskat och  maten är lika dyr som då man är frisk. Jag anser det är ett kriminellt samhällssystem som borde anmälas till diskrimineringsdomstol, jämställdhetsdomstol o dyl. Detta måste bara förändras! Varför händer inte mer kan man fråga sig. Är folk alldeles för uppgivna-kämpar med att överleva under dessa förhållanden vilket tar musten ur de flesta att orka sluta sig samman och protestera.

Jag är omåttligt stolt över mina tre barn som alla visar på stor styrka, envishet, empati att förbättra både sina egna och sina arbetskollegers arbetsvillkor och levnadsförhållanden. Visserligen inom totalt olika områden.

Inom vården för att höja och få rättvisa löner,

Högskolan och dess resurser för att sammanställa ett bättre och godtagbart studieinnehåll bl.a.,

Vagnssynare mm på järnvägen som arbetar under omänskliga arbetsförhållanden både tidsmässigt, stress och ekonomiskt dvs lönemässigt. Idioter till chefer som begär och utnyttjar dessa människor till det yttersta under vidriga förhållanden trots att deras arbeten är utsatta, farliga, påfrestande Nu kanske de inom en snar framtid förhoppningsvis kan skönja en förändring till det bättre med stort skadestånd till följd.  

Kulturskolan där man slåss för att ekonomiskt och arbetsmässigt kunna fortsätta sin kamp för att våra barn och ungdomar ska kunna börja och fortsätta sin musikutbildning. Samt att de ska få betalt för den fritid ledningen anser de ska utföra arbetsuppgifter på . Detta borde vara självklart. 12 års utbildning (lika med en läkares) som musik/instrumentped. som avlönas som ett vårdbiträdes kan inte anses mer än kränkande-speciellt med tanke på alla de studieskulder de har. Dessutom pågår förhandlingar om höjda löner för våra vårdbiträden idag.

Det känns varmt inombord se mina barn stå i bräschen (heter dt så?) och slåss för jämlikhet, rättvisa, medmänsklighet och mot alla orättvisor.

De är mina guldkrukor som lyser och glimrar vid regnbågens slut som Stefan så fint skrev till mig vid ett annat tillfälle i annat ärende.

Idag har jag dessutom betalt räkningar grrrr, bläääh. Äckligt betala ut sina pengar innan man nästan fått dem. Hyran har höjts och skulle idag betalas med retroaktiv höjning från januari. Fastighetskapitalistsvin som lever på vår bekostnad. Dessutom 75 kronor för TV som vi inte betalt ngt för tidigare.

Blir en mager månad - kanske kan göra mig mer mager oxå (ler). Det är ju faktiskt så  att ska man äta rätt kostar det dubbelt så mycket. Så är man rik kan man handla rätta  o kravmärkta varor, må bra o leva länge - åter igen på andras bekostnad. Det där med att dela lika tycks idag vara en saga blott. För den fattige blir det fallfrukt och pösmagar och papperskista.

Nu ska jag se en film "The great debaters" från 2007.

Trodde inte jag hade ngt skriva. Blev mest mina egna tankar, till mig själv, ointressant för andra skulle jag tro. Skit vilket.

Love and peace alla vänner....  

Har just suttit en timme skrivit en lång blogg som bara försvann då jag skulle spara den..........jag ger upp..........