Detta var dagen D som skulle börja i återhämtnings-tränings-rättmat-eran. Första dagen på mitt nya liv - resultatet blev sista dagen på mitt nya liv eller om man vill vara snäll mot sig själv sista dagen på mitt gamla liv.

Gjorde mig klar i morse sticka till träningen - hem äta lunch-promenera i K-parken etc. Satt med packad träningsväska, stövlar och jacka på mig med nycklarna i handen och fick rusa ut på muggen. Tredje kranen öppnade sig därute. Två av de andra var visserligen stängda, dvs badkarskranen och vaskkranen men inte rövkranen. Tre försök att komma ut i hissen på väg till träningslokalen visade sig menings-LÖSA!l

Det blev att stanna hemma ,fixa litet med mitt pågående projekt  - mellan varven alltså. SHIT!! oxå...

Jag fick visserligen fixat en hel del, så snart ska väl det orosmomentet vara över.

"Shittpitt"-finns en ny dag i morgon oxå-hoppas jag.

Annars greps jag av en föraning av dödsångest igårkväll.

Har stora speglar på muggen och upptäckte då jag klätt av mig - till min fasa- att min mage på vänster sida, OBS endast på v sida, där hänger det ner ca 4 cm fläsk över operationsärret jag fick tvärs över magen för många år sedan. Litet annorlunda look skulle man kunna säga.

Kanske värt en piercing i hänget i försöket att lancera nytt mode......

Kände plötsligt hur hela min kropp anfölls av kolesterolbakterier, mina inre organ av stora bomullsliknande insulinmoln och åderförkalkningen satt som ett järnspett rakt genom min kropp. Hjärta och puls löpte amok - i otakt med varandra - inte ens mitt blodsystem kunde hålla sams om vilken melodi de skulle ta sig an.

"Upp till kamp syster!" skrek jag till mig själv och höjde högt en knotig knuten näve till försvar mot livets onda makter. "Tag kontrollen för helvete !" skrek jag till den bleka fånstirrande bilden av mig själv i spegeln.

Så drabbades jag av detta!!!!!

Positivt tänkande: ingenting ont som inte har ngt gott med sig.

I morgon har jag skitit ut alla miljögifter som legat och grott i mina celler.

Kanske tom lättat 2 gram.

puss o kram