Astrött - orkar inte skriva.

Det är bara min astralkropps fingrar som knappar

på tangenterna.

Var på teatern 09.30 - repat till 14.30

Idag kändes det underbart bra.

Repliker satt till 75 % - inte dåligt.

Längtar till scenen så vi kan sätta resten.

De är bara fantastiska mina ungdomar.

Jag tycker de är så j-a bra - samtidigt som jag

tänker att det kanske bara är jag som blivit "hemmablind." Återstår att se.

Men det är en svår pjäs

- ett annorlunda språk etc för dessa 14-åringar.

Men de kastar sig ut-greppar det okända och landar.

Som jag ser det.

Trött som en alika stack jag inom till Hasse för att fråga

hur jag skulle göra betr ljud/musik.

Han satte igång meddetsamma och vid 22.30-tiden var

vi klara.

I morgon ska han bränna cd:n...

Jag är ganska besvärlig då vi söker det jag vill ha.

Ljud som ska låta "brett o mjukt....detta låter för smalt o hårt" etc

Sa till honom att jag jag visste jag var "jobbig"- att han hade tålamod - men han svarade  att han var van.

Äpplet faller inte långt från pärona trät....

Ja vi är nog ganska lika hans x-fru -min dotter - o jag.

En stor tegelsten föll från mitt hjärta i alla fall.

Nu gäller det bara hitta ngn som kan sköta det hela.

Möte i morgon med ljustekinikern-scenografen...

Flytta ner allt till scenen...men det är kul.

Upptäckte idag att det nog är en stor uppgift jag gett dessa ungdomar betr detta manus.

Men de gillar det tydligen o ingen har protesterat.

Jag känner mig litet nervös - vill så gärna det ska

kännas bra för dem o att de får bra o fin respons för

allt arbete de lagt ner (o jag!).

Kan tillägga att mitt hem ser ut som ett sjöslag just nu.

Hinner inte mkt annat....får ta det sen.

Nu ska jag lägga mig.

Helgrep som sagt.

10.00 - 14.00....hade varit rätt kul om alla kunde replikerna nu 2 veckor innan premiär...jaja...

En del av dem är otroliga o kan allt o är då lätta att

jobba med o har hunnit långt.

 Differensen på dem o de som tagit det hela mindre

på allvar är således ganska stor. Vilket är jävligt

onödigt eftersom jag vet att även de kan så mkt bättre.

De fixar det då det väl är dax ...hm...

Ett par av dem har varit sjuka och deras scener är

knappast repade...

Jag bryr mig.

Inte så mkt för egen del - inte jag som står på scenen (ler) - men jag vill så gärna att alla

ska känna den glädje och lycka man kan erfara efter en bra föreställning.Efter allt arbete de faktiskt lagt ner.

Stack o handlade grejer till ett halsband jag ska förtsöka göra till Momo. Hm...

Nu har jag gjort 11 st klockor....

Ska trycka ut bilder....

Nu är jag skittrött.

Avslutar nu med mat - en film - ett glas vin - sängen.

      Hjälpte Lina med småkillarna i veckan.

Bl.a hämtade dem på dagis o skola.

Beppe satt vid datorn och spelade ngt spel

hel försjunken, superkoncentrerad o vansinnigt söt!

Jag stod en lång stund och tittade

utan att ge mig tillkänna - ville han skulle

kunna göra färdigt det han höll på med.

Då han var klar o såg mig kastade han sig om halsen

och vi fick bråttom hämta storebror Morris.

Mina älsklingskillar hela dagen

puss på dem....

I full färd med att skövla undan allt som ligger

utspritt i mitt hem.

Blir ju aldrig färdig för bövelen.

En massa annat dyker upp framför näsan som

får mig att fastna.

Som nu.

Skit vilket - det springer inte ifrån mig - snarare tväörtom.

Solen skiner och jag vill gå ut!

Helst innan solen gått ner.

Det ska jag !

Måste handla rekvisita etc till teatern.

Hoppas nu det går på faktura som Inger sa.

Rep. igår gick bra.

Mina ungdomar tycks ha insett att det närmar sig

och lade verkligen manken till.

Själv upptäckte jag ett par scener vi enbart fluktat på.

Visserligen inte så långa -men ändå.

Börjar jag tappa stinget, fokus, struktur...?

Kanske dax lägga av efter 37 år i gamet...hm.

I gjorde en fantastisk scen igår....blev varm i både mage o hjärta.

Affichen är klar, utdelad och förhoppningsvis uppsatta idag.

Måste beställa fler...

Jag är mkt stressad - svårt komma ner i varv och det

är ingen behaglig känsla varken i kropp eller knopp.

Så mkt av denna vara brukar jag inte ha vid denna tiden

betr en uppsättning - fattar inte varför.

Det är alltid intensivt veckorna innan premiär-men inte som nu.

Troligtvis för jag ser mig ha för mkt kvar att fixa..

Värst nu är att hitta rätt musik samt hitta en som kan

sköta ljus/ljud. Annars går det inte.

Nu ska jag dammsuga....klä mig (fan kl är halv 2) och ut!!

"Det är så härligt att gå i solen, solen, solen...."

Fan vilket väder.

Kämpat mig fram på cykeln i kväll.

Vindkast som kastade cykel med mig åt sidorna.

Varit på styrelsemöte.

Inte mått så bra idag.

Huvudvärk, hjärtklappning, o kännt mig darrig.

Inte förkyld.

Troligen för mkt stress...

Bättre i morgon.

Hämta afficherna betr "Momo" som jag tycker blev bra.

Hade nog önskat mig mer färger men det blev en kostnadsfråga.

Nu ska jag nog lägga mig - om en stund - snart....

Känner mig mkt stressad.

Mkt som ska göras, kontrolleras, planeras...

Mkt annat som kommer emellan och stressen stiger.

Tröttsamt.

Helgen den 28-29/11 är enda ggn vi har tillgång till

scenen innan genrep.

Har påtalat både personligt och mail vikten av att alla kommer

 då det således är första ! och enda ! ggn vi kan lägga scenerna på plats.

Inte det lättaste och kommer ta sin tid.

Fick mail från en mamma til en av tjejerna att hon

inte kan komma den 28 för hennes mormor fyller år.

Jaha - så viktigt var det!

Fick sms från en annan tjej att hon inte kan komma samma dag

då de har nåt jubileum på hennes skola.

Problemet är att alla i gruppen är beroende av varandra.

A kan inte spela mot B som inte är där eller kalla på C som

inte heller är där....

Jag skiter snart i det.

De får stå sitt eget kast kan man tänka,

men helt enkelt är det inte då det går ut över de andra skådisarna.

Skrev till dem att de kanske kunde komma o gå tidigare.

Repeterar 10-14 ....hur svårt är det?

Alla dagar o tider fick hela gruppen i början av terminen

så alla kunde boka in dessa dagar och ev lämna

återbud i god tid.

Fick den färdiga affichen av E mamma som lagt ner ett

gigantiskt jobb på den.

Skickade den omedelbart till de som skulle trycka.

Fick mail att de små strecken i hörnen måste bort

om de skulle trycka dem.

Jaha, mamman är på jobb i Sthlm.

Skickade i alla fall ett mail där jag berättade vad som sagts.

Jävla pinsamt besvära så.

Hon svarade att jag skulle vidarbefodra bilden till henne

skulle hon försöka på plats i sthlm.

Jag misstänker emellertid att hon har originalet i sin

jobbdator i Mö.

Mkt annat är kvar för mig att göra....

Känner att det blir denna ggn...skiter i det sedan.

Blir bara så förbannad att inte få mer förståelse

-inte så mkt för min del då  det inte är jag som står på scenen

-utan för ungdomarna.

Hur kul känns det då man ska in på scenen

och inte vet vart man ska ta vägen....gå eller sitta eller...

Shit! Nu ska jag lägga mig.

Så har det varit helgrep både lö-sö.

Gabriel kom dit och fotograferade betr den affich

som Emmas mamma (grafiker) erbjudit sig göra.

Hur tacksam kan man inte vara för detta!

Det var snabba bud med bilderna

då Susanna endast hade denna helg på sig

att jobba med materialet.

Gabriel lyckades skicka bilderna på mail till hennes jobbmail

förhoppningsvis i tid.

Tyvärr saknades 2 deltagare på dessa.

Idag dök Gaby upp igen och tog bilder även på dem.

Hoppas han hann få iväg dem till S.

I annat fall får hon ta några av mina gamla-löser sig

Igår hann vi med en massa finlir i scenerna-kändes bra.

Däremot kom jag på mig att jag missat jobba med

en av tjejernas karaktär. 

Hon var ledsen då hon inte visste vad/hur hon skulle vara/agera.

Hennes självkänsla kände jag hade sjunkit ner till fotknölarna.

Kändes Inte bra alls.

Efter vi pratat vid en stund släppte det litet - men mer återstår.

Blir att verkligen bygga upp henne igen.

Sånt får inte hända.

Vilken tur att hon har tryggheten i gruppen att säga ifrån -tack o lov.

Sen flöt allt på i en jäkla fart.

Idag däremot - ramlade en hög softade tonåringar in !

De satte sig ner...tysta...tystnaden låg som en matta över rummet.

Trötta, håglösa, gäspande...knäppande på sina mobiler..

Tänkte febrilt hur jag skulle lyckas få upp energin i gruppen..

Satte på häftig musik på högsta nivå och de fick röra sig..få

igång blodomloppet i alla fall....

Sen snackades det !

Mycket att diskutera tydligen kring gårdagskvällen eskapader.

filmer de sett, andar o spöken de sett på riktigt! 

-hm-skrämde upp varandra, etc etc...

Alltså fokus kunde de idag inte ens stava till - trots att

de verkligen försökte!

Saken blev ju inte bättre av att jag bröt ihop i skrattsalvor

vid vissa tillfällen då det blev hur tokigt som helst,

betr vissa repliker ....och kunde inte sluta heller...

Försökte förklara vad jag skrattade åt....att det inte var ÅT DEM...

Ja så är det - vissa repdagar blir inte de bästa.

Men trots allt ett steg framåt premiär.

Blir full i skratt oxå att de numera protesterar vilt

betr mina förslag. Vissa av deras kommentarer är skitbra

andra direkt motsatsen kan man säga.

Gillar detta,  då det blir mer av ett större samarbete...känns bra.

Kom oxå på hur jävla mkt jag har kvar fixa.....

Alltid likadant - i alla nu 39 år jag jobbat med detta är det alltid samma sak.

Sista sekunden....nästan...

Ok det var detta jag hade i huvet nu då jag skulle skriva ett par rader.

Älskar dessa tonåringar...

Fan vad jag känner mig trött.

Man blir trött av att bara sitta stilla.

Tycker dagen har flugit iväg.

Skulle tränat men ångrade mig.

Bestämde mig för att jobba med mitt

manus, planera, söka musik etc.

Har inte full koll på det hela innan det är gjort.

Tiden går fort och kanske jag ska

slippa vara ute i sista minuten som vanligt.

Så blev det.

Insåg att det är alltför mkt som återstår

betr rekvisita, hitta rätt musik etc.

Göra program - trycka afficher - fixa foto mm.

I morgon ska min grupp fotograferas betr affichen.

Hoppas vi trots det hinner repa .

Till helgen har vi långrep.

Igår och idag har jag jobbat med en urgullig

tjej som ska söka scen skolan i Sthlm.

Jobbat med hennes 3 scener hon ska göra.

Slutresultatet är kanon bra !!

Hon är verkligen mkt duktig.

Hoppas det går vägen för henne.

Visst det heter ju Teaterhögskolan numera.

Själv skulle jag söka dit ett flertal ggr men

råkade bli gravid varje gång (ler)...

Shit happens - och det ångrar jag inte.

Mina barn är det mest värdefulla jag har i livet.

Kom just ihåg att jag sökte och kom in på

en teaterskola i London på 70-talet....

men valde mina barn den ggn oxå.

Alla mina gamla teater/dramakolleger från 70-talet

utvecklades till skådespelare, regissörer etc.

Jag har stannat kvar "på golvet" med mina

teatergrupper och faktiskt är jag nöjd med det.

Lyckan se barn/ungdomar växa upp, utvecklas -

inte bara inom teatern utan genom teatern oxå

utvecklas som människor, kan ingen ta ifrån en.

Bästa belöning man kan få.

Det var allt jag hade i huvudet i nuläget.

kram