Igår var en orolig dag men idag en mindre sådan.

Lina opererades ju igår och hennes oro smittade av sig på mig som redan innan var nervös inför ingreppet. Att läkarna skulle klara av sin uppgift antog jag att de var kapabla till (trots allt mosatt man läser om i tidningarna). Men att hon inte skulle få rätt smärtlindring etc var jobbigt samt att Lina ibland tror sig vara alltför "duktig flicka" och vill klara sig själv och hem så fort som möjligt. Hem till 2 vildbasar som (i mina tankar) överlyckligt handlöst kastar sig över mammas mage för att kramas . Aaaaj!-såret spricker upp, blodet sprutar och ny resa till - denna gången Lund - dvs dominoeffekten..."musse pigg musse pigg"....

Detta med "muss pigg" var Linas stående uttryck som barn då hon antingen hade berättat en hemlighet eller blivit rädd för något - enl henne "gick det tillbaka då"-alltså fanns fantasin eller det rädda, hemliga inte där längre.

Nu är hon hemma i alla fall-i lugn o ro (hoppas jag) och trött.

Jag var hos barnen igår kväll då Hasse stack till Lina. Fina plockade in mig i bilddagboken ! hon tyckte jag skulle vara med där. Visst sa jag, jag kan ta bilder med min lilla "gratis" 1 megapix-kamera haha....

Hemma igen vid 11-tiden satte jag mig för att kolla vad nu detta var och det var skitkul. Upptäckte att klockan hunnit bli 02.00 !! och kastade mig i säng. Vaknade 05.30  (typiskt), kaffe och sedan sov jag till 11.30 Skönt.

Nu ska jag ta ett varmt bad med olja som luktar gott, tvätta håret och ?? får se vad dagen ger.

See you later-aligator............

Satte klockan på 08.00 i går, eftersom jag skulle till tandläkaren 10.00 Lina och jag hade beställt samma tid, med tanke på att kunna ta bilen dit. Så blev inte fallet, eftersom Hasse naturligtvis skulle ha bilen i jobbet till Roskilde.Inget cykelväder tyckte vi , så det fick bli bussen.

Jag ringde till trafikupplysningen som upplyste mig att ta buss 8 på Gustav. Byta till buss 32 vid Centralen ! för att sedan komma till tandläkaren på Geijersgatan.

Jag blev litet konfunderad och undrade om det verkligen inte fanns en buss som gick direkt till denna gata. Icke!

Lina o jag infann oss i god tid till bussen. Bytte på centralen och åkte på en riktig guidingtur runt Malmös hamnar. Skylten som visar namnen på hållplatserna var sönder så vi tänkte att snart känner vi nog igen oss. Pratade o pratade utan att ngn av oss märkte att bussen  stannade och var tom. !

Chauffören vände sig om och påtalade att detta var ändhållplatsen. "Anej" sa vi, "vi ska till Geijersgatan !"

"Det har vi kört förbi för länge sedan" svarade han.

Då befann vi oss längst ut på Ön!

Chauffören skulle byta buss och visade oss hållplatsen mitt över gatan där vi kunde vänta på annan buss. Kallt och blåsigt var det. Fnissiga blev vi med tanke på att detta var inte första gången....Ringde tandl. att vi var försenade - att vi hade åkt fel.

Långt om länge kom den andra bussen och vi steg av vid Geijersgatan. Denna gata är mkt lång och naturligtvis stannade bussen på "fel" håll av gatans infart, vilket gjorde att vi fick en mkt lång snabb promenad för att slutligen komma  fram till målet. Inget ont som inte har ngt gott med sig då säkert många hekto rann av kroppen. 

Snopet nog visade det sig sedan att det går en buss från stadsbibl. som kör 7 hållplatser till rätt sida/håll av Geijersgatan.Den tog vi naturligtvis hem.

På bussen beslöt jag mig för att kasta ut julen då jag kom hem. Jag blir alltid trött och matt efter tandläkarbesök, men idag lät jag inte detta ta överhand. Allt åkte upp  på vinden och granen (som fortfarande luktade nyfräsch och inte barrade knappt) bar jag ner och ställde i trappan - i väntan på att bortforslas till sophuset. Lina har lånat nyckeln dit och jag har ännu inte fått den tillbaka kom jag på.

Känns alltid mysko trist kasta ut julen....som  man väntat på, förberett och sett fram emot. Plötsligt är allt bara slut och tankarna far runt i huvudet hur/om det ska bli jul igen....

Men min TV längtade tillbaka till sin plats.

Känns luftigare och renare på ngt sätt - men vardagen gör sig så obehagligt påmind.

"Ågren" betr min teatergrupp som jag ännu inte hittat manus till - ja jag har inte letat så mkt heller. Inspirationen tryter ,vilket inte alls känns bra.

Inte första gången och jag hoppas att det vänder snart.

Tjabba!!

Vaknade med ett ryck 05.30 ! For upp som en raket, in i rummet o tände granen. Yrvaken, nyvaken (utan att titta på klockan) for jag ut i köket o satte på kaffet. Hämta SDS - ingen tidning! - ilsken över att tidningsbudet var så mkt försenat. Kaffe, en snus och Astrid på bordet istället.

Först då upptäckte jag vad klockan var!! Tusan oxå - tankarna for runt i skallen om vad jag stressar för - 05.30 på morgonen. Sanslöst sjukt.

Varmt kaffe smakade gott. Litet kyligt vid denna tidpunkt.

Läste aftonbladet på nätet där jag kollade Spears kollaps med ambulans till sjukhuset. Påtänd ville hon inte lämna ut sina barn till pappan. Även den yngste sonen fick åka ambulans till sjukhus. Känns så hemskt tycker jag. I dessa lägen hjälper det inte att ha mkt pengar i tron om ett lyckligt liv. Alltid går det ut över barnen som aldrig bett att få komma till världen, åtminstone inte till detta.

Nu kom tidningen. Tackar.

Igår gjorde jag en för mig jättestor sak. Efter mkt eftertanke fram o tillbaka bestämde jag mig för att komplettera mitt hem. Det händer inte alltför ofta samtidigt som jag är rädd om de pengar jag fick till jul som jag måste ha i beredskap om ngt skulle inträffa.Lönen jag fick från teatern gick åt i julas.Handlar alltid för mkt till jul-men det är så himla kul handla julklappar etc.Lycka att kunna ge-så länge jag kan.

Jag köpte en ny matta på G.Sjöden som jag älskar! Den är röd/orange med litet gröna blad i. Handgjord och handbroderad i ull (slitstarkt) och bomull. Det var på rean och den var sänkt med 700:-. Slog även till med hallmatta röd/orange-randig a 350:-. Wow - är så fint! För en gång skull då jag handlat ångrar jag mig inte.Ingen ångest!

Vad gjorde jag med den gamla då? Klippte bort alla söndriga fransar, vek ihop den. Ner till tvättstugan och hur jag nu bar mig åt fick jag in hela mattan i tvättmaskinen. Går det så går det tänkte jag och skyndade mig upp för att slippa se maskinen gå sönder.Tänkte att antagligen kommer den att fälla av sig alla färger etc,men vad då-jag har ju en ny. Funkar det så är det alltid bra ha i reserv (ler). Kan aldrig kasta ngt. Ner igen efter 45 min och visst- mattan var tvättad-maskinen hel. Yes! tänkte jag och skulle ta ut mattan ur maskinen. Det var emellertid lättare sagt än gjort. Stor, hopkrullad, stel satt den fast i maskinen som ett skruvstäd. Jag slet o drog så maskinen höll på välta. Fan- nu måste jag upp o be starke Hasse om hjälp. Men fan den som ger sig. Jag drog, lirkade och drog. Till sist föll den ut som en stor klump på golvet. För att platta ut den fick jag promenera över den, fram o tillbaka. Den blev ordentligt pressad med mina 75 kg. Hängde den på tork under stönande skrik som en bodybuilder in action. Nu ligger den på tork ytterligare i datarummet. Sen upp med reserven på vinden.

Idag fyller Manuella år. Ska ringa o gratta. Detta när ngn i min familj fyller blir så konstigt för mig. Fattar inte varför egentligen. Ska jag åka dit med present, eller väntar jag tills jag blir bjuden, kanske inte vill bli "firad" just nu, ska jag ringa först o fråga etc...vill ju inte va till besvär o göra det jobbigt för ngn. (suck-hör själv hur dumt det låter). Dessutom är det ju inte alltid man vill ha "typ" kalas. Tror ingen är så komplicerad som jag betr dylikt.

När jag växte upp var det alltid stora kalas då ngn i släkten fyllde. Alla samlades och drack kaffe, kakor, karlarna groggade och spelade kort och kvinnorna drack kaffe och likör, snackade skit och vi kusiner lekte.

Betr min egen familj ringde jag och sa tt den o den dagen ska vi fira pappa eller ngt av barnen. Men jag rinde inte betr min egen föd.dag.Kändes litet förmätet på ngt sätt och så än idag. Därför vet jag inte riktigt hur jag ska göra mer än att göra det till ett onödigt problem för mig. Slutar jag med nu bestämde jag mig för (ler). 

Känns som jag har en kanonförkylning sittande i kroppen. Ont in huvudet varje dag, trött i kroppen, näsan rinner o jag nyser ideligen. Känns som det håller på gå ner i luftrören. Igår kändes det som jag hade feber, men det får jag nästan aldrig. Tar mina echinaforcedroppar....

Vägde mig: 73,3 kg. Gått ner 1,7 kg. Haha hur nu det gått till.

Så ska det se ut.

Nu ska jag hoppa ner i bingen igen och försöka sova ett par timmar till. Om det går för nu känner jag mig klarvaken.

kramis alla........

Första dagen på nya året. Känns alltid lika märkligt, tankarna far runt i huvudet. Dels betr det år som gått och vad jag kan ha lärt mig av det. Dels alla dessa oskrivna blad som ligger framför mig. Löjligt egentligen, för allt fortsätter ju "som vanligt". Nya styrelsemöten etc etc...Men ändå...Rädslan finns trots allt lurpassande runt hörnet att något trist, hemskt eller otäckt ska hända-jag vet ju inte - som väl är kanske. Det gäller bara att ta dagen som den kommer, försöka leva i nuet och glädjas åt det liv jag lever här och nu.

En sak vet jag i alla fall. Jag måste förbättra min livsstil, äta rätt och på någotsånär bestämda tider, motionera mer för att få upp kondisen etc. Dvs minska i vikt. Om inte annat så för hälsans skull och alla klädesplagg som väntar på att bli burna. Mitt problem är att jag sällan är speciellt hungrig, glömmer äta, tråkigt laga mat. Suck-måste jag ju fixa till-vända alla dessa negativa känslor o tankar till ngt jättekul, spännande och nyttigt......bekväm är jag ju oxå betr dylikt.....

Viktigt för mig är i första hand att alla i min familj får fortsätta vara friska framför allt. Ja, jag med.....

Just nu är jag förkyld, trött, ont i kroppen...skriva mer senare tror jag då inspirationen gör sig mer gällande. Känner mig urtråkig nu. Ska slänga mig i soffan och se en film tror jag.

Håhåhåhå....