Jättekul, skithäftig o rolig clownkurs idag 11-18.30 ca...övertid.

Kul att lära sig nya saker, dels betr jobbet, dels om sig själv?!

9 personer var deltagande och alla skulle vi söka rätt på  clownen "inom oss".

Låter säkerligen skiflummigt för andra - men det kan jag lova att det inte är/var.

Ngn utomstående hade säkerligen ringt 112 med omedelbar verkan haha.

Iklädd clownnäsa skulle vi bl.a - en o en - sitta på en stol, böja oss framåt och söka rätt på clownrösten inom oss.

Det var, varje gång  ett verkligt ylande i alla de tonarter man kan tänka sig. Ljus , mörka, nasala, spruckna röster strömmade ut ur deltagarnas strupar och genast kunde man se en personförvandling hos alla. Otroligt.

Det gick inte alls ut på att leka clown- utan att fokusera, lyssna, iakttaga, öpnna alla sinnen och registrera och reagera på studs på allt som man såg, hörde etc i rummet.

Reagera enligt alla !! de regler som finns kring detta - de är många!

Jag har sannerligen skrattat idag så tårarna rann.

Linas clown hämtade upp en nasal klämd röst som kontrasterade till hennes naiva, barnsliga ! clowngestalt ,vilket var vansinnigt kul med en energi i både kropp o ögon som var nödvändig för att "nå fram" till publiken dvs övriga deltagare.'Det lyckades hon verkligen med.

Hon har en utstrålning jag inte tror hon är medveten om.

Det illröda (okammade) håret kompletterade den röda näsan under ett par intensivt iakttagande ögon...hahaha...Skitbra.

Min clown lockade fram en mkt gäll röst i den övre diskanten (?!) var jag nu fick den ifrån. Skulle skratta högt med denna röst vilket blev ett konstigt tjutskratt...

Fick uppgift sjunga en sång och av den mest märkliga anledning dök "Jag är en kamel..." upp i skallen (som jag brukar leka med Morris o Beppe obs-utan att clowna haha). Dessutom försökte jag förmedla det jag sjöng genom att trava som en typ kamel...

Alla fick omdömen av kursledaren Nina (clownen Zaza) vilket betr mig o "min clown" - som vanligt i dylika sammanhang -fick benämningen galen ( haha).

Jag är väl litet-eller mkt - galen, bara att acceptera (ler).

Det gällde ju att plocka fram sin egen personlighet - hm...men inte visste jag att just denna delen av mig satt hos clownen (som förresten av mig hade fått namnet Bella -asgarv- )

Lärde mig en för mig viktig sak.

Jag gick helt in för att sjunga och agera ! "jag är en kamel..." då Nina efter alla garv från publiken bad mig titta på dem igen.

Jag upptäckte då att alla satt helt allvarliga och tittade uttryckslöst på mitt travande och min gälla sång. Oj då!! Shit! Vad nu!

Fram till dess hade som sagt stora skrattsalvor mött mig och jag kände mig ganska bekväm -men nu upptäckte jag motsatsen. Plötsligt var min clown ensam, utsatt, övergiven ...suck...Vad göra?

Då gällde att plocka fram den äkta känslan av hur det känns att inte vara "intressant" längre,  hitta ett annat men äkta sätt att agera på utifrån  den situation som uppstått - vilket då plötsligt lockade till ett mer vaket intresse och nya, men visserligen litet mer spridda skratt.

Kontentan är att det hela tiden gäller att vara totalt fokuserad -inte enbart på det man gör själv, utan att vara minst lika fokuserad på publikens reaktioner, vad som händer för övrigt i rummet, ta till sig detta och använda sig av det för att kunna gå vidare.

Som allt annat i livet gäller det att ge och ta.

För mig var det en aha-upplevelse som man brukar säga...

Tänk att jag var så självcentrerad plötsligt och missade den biten i slutet...

Den som tror att det är lätt vara clown har inte en aning om vad de pratar om. Jag lovar.

Alla clowner var olika....givande var det och jag hoppas på en uppföljning.

Clownkram o natti