Alla inlägg under september 2010

Av ulla lundstedt - 30 september 2010 11:36

        

Hinner inte med att blogga.

Dagarna flyger iväg.

Haft otroligt mkt pappersarbete fixa senaste veckan.

Idag måste jag planera vilka scener vi ska repetera ikväll.

Just nu har jag 2 småkillar busande i hängmattan i försök att samtidigt se "Basil Mouse" på TV.

Morris hemma från skolan med misstänkt halsfluss o Beppe hemma från dagis som brorsanstöd...  

Därav en liten stunds frist.

 

Fina hamnade på sjukhus i går natt - misstänkt blindtarmsinfl.

  

Lina som är med henne har tillbringat natten liggande på golvet ! och Fina på en brits - fram till ca 04.00 då det slutligen kom in en läkare.

  

 

Inväntar nu info om hur det går, om det blir titthål eller operation.

Fick bild på Fina som ligger helt utslagen - det gör som sagt mkt ont.

  

Känner mig samtidigt litet orolig för hur Lina ska klara av dagen utan sömn och endast 2 tim smn förra natten.

Inte bra alls.

Hoppas H kan/har möjlighet hjälpa henne.

Själv har jag som sagt små möjligheter till detta idag.

 

Grubblar på scenerierna betr uppsättningen.

Ville ge mina ungdomar den utmaning de bad om men misstänker att det i slutändan istället gav mig en jävla utmaning.

Så kan det gå...  

 

Nu vill killarna ha äppelklyftor....bye

Av ulla lundstedt - 25 september 2010 11:45

  

 

Dagen känns tung.

Regnigt, mörkt ute.

På ngt konstigt sätt har detta inplanterats i min själ idag.

Ensamheten vilar som ett ok över mina axlar.

Kroppen känns alltför tyngd av 9 överflödskilo.

Min kreativitet o tankeverksamhet har stagnerat.

Misströstar på min kunskap, effektivitet betr kommande projekt.

Tycker jag tappar bort ord alltför lätt....hm

Känner mig jättegammal...suck!

Trött...

Så kan det kännas ibland...

 

Då ska man tänka positiva tankar !

 

Låt det regna idag - igår var jag faktiskt på Kallis m soldiiis, bastu, bad...sug på den istället...

 

Projektet ja -  jag kan ! - jag vill! - jag ska !

Ta tag i det o inte skjuta upp det undan för undan...

Ger ju litet pengar till jul..

 

Ö-vikt : börja träna igen...promenera..springa...ät rätt..

skippa vin...mer vatten..."Det är roligt...det är roligt...det är roligt...!!!"

 

Gammal: man är inte äldre än man gör sig....sägs det.

Ålder är bara siffror på ett papper...(ha som man kan lura sig själv)...

 

Det var ju en jävla tråkig blogg...den skippar jag nog..

Av ulla lundstedt - 13 september 2010 14:24

 

<object width="480" height="385"><param name="movie" value="http://www.youtube.com/v/6o4g41NZvG4?fs=1&hl=sv_SE"></param><param name="allowFullScreen" value="true"></param><param name="allowscriptaccess" value="always"></param><embed src="http://www.youtube.com/v/6o4g41NZvG4?fs=1&hl=sv_SE" type="application/x-shockwave-flash" allowscriptaccess="always" allowfullscreen="true" width="480" height="385"></embed></object> 

 

Usch!

Jag sitter här med hjärtklappning och ångest upp till halsen.

Sätter upp en pjäs med min teatergrupp:

"Pang Pang du är död"  "Bang Bang you´r dead"...

baserat på b.a Columbinemassakern.

Bra manus där de skjutna ungdomarna, föräldrarna o andra berörda  framställs som förövarens tankar, där de ifrågasätter honom  varför osv....

Det är ett  "tufft" manus.

 

Gick in på nätet för att veta när massakern egentligen ägde rum.

Blev hänvisad till Youtube.

Tryckte på det jag sökte och en autentisk film rullades upp framför mina ögon.

Nu var det inget manus. Nu var det "på riktigt" !

Fruktansvärt jobbigt se hur de sprang, hur de 2 förövarna skrattade och sköt och till sist gemensamt begick självmord.

 

Dessutom hade de två killarna videofilmat alla förberedelser inför massakern.

Dessa visades oxå..

Så jävla skrämmande!

 

Jag kände: Vad fan har jag gett mig in på?!

 

Min tanke kring val av manus var/är att min grupp-efter så många år skullle få en utmaning, vilket de önskat.

Själv läste jag manuset med detta i huvudet.

Som om det var fiction och inte varit riktigt "på riktigt" eller så långt från Sverige eller så länge sedan - att jag inte tog in handlingen ordentligt.

 

Visst är det viktigt belysa orsaker och mekanismer kring de problem ungdomen idag lever i, både socialt och psykologiskt dvs mentalt.

 

Viktigt är att mina ungdomar förstår och tar till sig budskapet i manuset och inte ser det som enbart förströelse.

"Vad är det du vill berätta?" en fråga de ska få svara på.

 

Själv undrar jag just nu om JAG ska klara av det.

Om JAG ska lyckas föra fram det som är viktigast.

Om inte faller allt platt till marken.

 

Lägger in en liten vinjett om vad jag pratar om.

 

Håll tummarna!

 

 

 

 

 

 

 

 

Av ulla lundstedt - 11 september 2010 16:39

         Igår var jag ute och deltog i en manifestion gentemot Sverigedemokraterna !  

Innan de dök upp höll ungdomar brandtal mot rasism vilket kändes oerhört bra.

Underbart se så mycket ungdomar som är engagerade, kritiska, ställningstagande gentemot allt vad SD står för.

Ungdomar som vill hjälpa till att förbättra samhället och världen.    Känns verkligen bra.

 

Så dök då SD upp, bredde ut en matta, ställde dit 2 vita fåtöljer och ett vitt soffbord. Fint skulle det vara..  

Torget var fullt av ungdomar (ja, en del ålderstigna sådana oxå).

I vilket fall så hade SD inte en chans att göra sig hörda.

"Inga rasister på våra gator" ropades det högt från torget.

Då ca 500 personer ropar högt samtidigt, blir ljudnivån hög som sagt.

Insatsstyrkan kom snabbt och avskärmade - iklädda hjälmar, batonger och sköldar.

Polishästar som markerade och trängde tillbaka folkmassan.Polishundar likaledes.

Jag måste erkänna att polisen skötte sig bra för en gång skull. Antar de lärt sig efter Göteborgskravallerna. 

 

Stod där och tänkte.

I antagningarna till polishögskolan står det tydligt att man måste ha ett samhällsengagemang, vara mot all rasism o etnesitet osv...Undrar hur det då känns bli utkommederade att försvara rasistiska uttalanden tex. 

 

Tänkte tillbaka på när jag var ung - ja yngre   i varje fall. Hur vi demonstrerade utanför de affärer som då sålde sydafrikansk frukt (då var jag 14 år), mot atomvapen, mot rasism, mot Vietnamkriget etc..etc..

Demonstrerade för allas lika rätt o lika värde, solidaritet, demokrati, kvinnorätt, jämlikhet osv osv och så fortsätter det än idag....  Trist vi inte kommit längre...

 

Har varit frågor som engagerat mig hela mitt liv.

För mig handlar det om kärlek, medmänsklighet, empati...etc

SD står för den direkta motsatsen.

Många av deras medlemmar är f.d legosoldater, kriminella...vilket är konstaterat o inte skitsnack.

Skrämmande tanke att få in dessa i den svenska riksdagen !          

 

Fattar inte hur man kan tänka eller känna så.

Vilken fruktansvärd människosyn de har och vilka värderingar de står för.

Jag kommer aldrig ge upp tanken på ett jämlikt samhälle inom alla områden....  

 

Bort med alla jävla rötägg!!!!!

 

Skrivit i alla hast....

 

 

 

 

 

 

Av ulla lundstedt - 11 september 2010 16:05

  

 

Regniga lördag - mörkt o mulet.

Känns som om sommaren bara smög sig in och luktade på Malmö.

Befolkningen kastade sig ut för att intensivt lapa sol och D-vitaminer inför kommande mörka årstider.

Nu sitter vi här, bleka och feta.

Stirrar ut genom smutsiga fönster, ser hur regnet tvättar rent hustaken från all duvskit och inväntar nästkommande sommar om 11 månader.

Jävligt lång graviditet.

Det gäller att använda fantasin för att klara av det hela.

Besöka solarier, blunda och drömma sig bort.

Skulle huden eventuellt färgas och folk förvånat frågar om man varit utomlands, har man redan hela resan klar att återberätta.

Man kan ju oxå variera resmålen efter vilken person det är som frågar.

Kan bli riktigt spännande.

Min första tripp blir nog till Bahamas....

Av ulla lundstedt - 9 september 2010 13:24

         Jag har ju egentligen inte tid just nu blogga.

Dumt då jag känner mig aningen stressad.

Ska snart till teatern och har en hel del att förbereda.

Äsch...

  

Idag har jag tagit en promenad i Kungsparken och tog in allt det gröna.

Andades in den friska luften, tittade upp på trädens grenar som i blåsten gungande sänkte sina grenar i jämna andetag mot marken. 

Solen sken och vinden stormade.

Det luktade gott av gran.

 

Gick till Slottskafet funderade på att ta en kopp te´(!)

som jag aldrig dricker annars.

Mindes plötsligt då vi promenerade där med Morris/Beppe i barnvagn och brukade sätta oss där och dricka just te´. Det var mysigt.

Men jag gav upp den tanken då jag såg priset...

 

Gick runt bland rabatterna.

Fortfarande finns det en hel del vackra blommor kvar och i vanlig ordning kunde jag inte låta bli utan plockade till mig några som jag stoppade ner i väskan.

 

Kände plötsligt visst obehag då jag gick runt bland de olika rabatterna och upptäckte en man som i princip förföljde mig - ja han dök i varje fall upp mitt framför mig på de mest otänkbara platser o sätt. Kanske inbillade mig bara - men magkänslan höll inte med det tänket.

 

Fortsatte in på biblioteket och tryckte ut en del papper jag måste ha med till teatern idag.

Typiskt nog är min svarta färg slut..

Har alltid älskat gå på biblioteket, kolla alla böcker etc, känna doften...var stammis där som barn.

 

Nu ska jag fixa mina små måsten...

 

 

 

Av ulla lundstedt - 8 september 2010 14:03

  

 

Fy och Usch - jag bara sitter och sitter - vad tusan är det med mig?!

Känns inte bra alls.

Oföretagsam, ointresserad, oklok, oinspirerad, odräglig, osportslig, okontollerad, opigg, obstinat, okoncentrerad o....etc

Vill inte - kan inte - pallar inte...ngt...

 

Sitter o leker med bilder o filmer på datorn istället för jobba på manuset, planera, handla, skicka efter viktiga papper innan det är för sent, laga mat, träna, promenera, läsa...

I stället flyr jag in i filmens värld..

Lägger mig sent och sover för länge.

Då känns det inte lönt påbörja ngt för då har ju dagen nästan redan gått förbi - dvs innan jag efter uppvaknandet druckit kaffe, läst tidningen, kollat mail, duschat, försökt hitta kläder jag fortfarande ev kommer i - då är det ju nästan ivarje fall eftermiddag.

Känns som livet övergivit mig just nu - idag..  

Hade tänkt cykla ner till Kallis - solen skiner - men just då jag rest mig försvann solen och jag satte mig igen och glodde tomt ut i luften. Efter en stund tittade solen fram igen - men då kändes det inte lönt...

 

Aja Baja - så får det ju inte vara!

Ingen annan kan leva livet åt mig mer än jag själv - det vet jag. Men ibland/idag är det inte kul.

 

Nu reser jag på rumpan, går ut i solen, ner till M-livs och köper snus.

 

Thats it for today!

  

Av ulla lundstedt - 4 september 2010 17:31

                        Det har varit full rulle kan man säga senaste dygnet.

Morris o Beppe kom igår vid 4-tiden med sina ryggsäckar för övernattning då deras mamma skulle ut på vift för en gång skull.

Middagen bestod av ett besök på Mc Donald.

Passade mig alldeles utmärkt.

Efter ca 10 minuter där och nyss påbörjade hamburgare ville killarna inte sitta där och äta - de ville hem.

Ok, packade ihop käket igen i boxarna återvände.

De ville sitta i hängmattan, se "Rasmus på Luffen" och käka sina hamburgare där. Ok.

Sen blev det isglass, frukt o saft.

 

Sängdax - de skulle som vanligt absolut ha mina gamla t-shirt som pyjamas- typ klänningar (ler).

Morris den vita med bilden av Patric på magen och Beppe den svarta revolutionära.

Dessutom skulle det absolut vara samma gula påslakan som Elvira hade - ler.

Sagoläsning...Nalle Puh...Petter o hans fyra getter...mina fantasisagor...till sist nattsång "Lillemans dag är slut...".

Natti ! - trodde jag.

Vatten - kissa - bajsa - vatten igen - kissa igen...sen slocknade de och jag satte mig se utdelningen av Kristallen.

 

Kristallen - ja ...priset för inbördes beundran !

Ger jag inte mkt för...

 

06.30 vaknade killarn och skulle upp.

Var inte mkt att sätta emot.

Frukost med varma bullar etc...

Barnprogram....hängmattan (suck)...bus...skratt...bus.

Lunch korv o makaroner (hm)...sedan skulle vi ut o handla present till Elvira. Hade tänkt köpa örhängen och killarna var intensivt intresserade o valde de mest fantastiska kreationer. Vi hittade ngt till sist.

Nu ville de till Tiger o köpa sanddjur de ville ge Elvira - ok då gjorde vi det. Naturligtvis hittade de själva en del saker de ville ha och som vanligt kan jag inte säga nej....

Hemma igen packade vi ihop deras paket och de skrev själva på. Morris var mkt noga med att lägga ner ett gem som han knycklat till som ett hjärta. Det är ju hans tjej - gullis.

Vi köpte bl.a röda klubbor de åt på em.

Det såg ut som de hade blod i o runt munnen - äckligt.

Fick borsta deras tänder 2 ggr och skrubba munnarna innan jag vågade återlämna dem till mamman som då kommt hem igen.

 

Nu är jag en aning trött...hm...

Har städat undan - skönt - och ska bara softa hela kvällen.

Käka ngt gott jag kan hitta i frysen och ta ett glas vin.

 

Tack för idag....

 

Presentation

Omröstning

Hur känner du mig?
 vän
 familj
 arbetskamrat sen tidigare
 okänd
 känner endast igen dig.....
 teaterkollega

Fråga mig

2 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
   
1
2
3
4
5
6
7
8 9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
<<< September 2010 >>>

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Kategorier

Arkiv

Länkar

RSS

Besöksstatistik

Mitt liv i ett litet nötskal


Ovido - Quiz & Flashcards