Uppe tidigt idag igen - hade tid hos tandläkaren 08.30 !!

Okristlig tid för tandläkarbesök.

Kallt var det oxå då jag cyklade dit.

Jag går på tandläkarhögskolan och blir behandlad av en sistaårselev.

Söt, mjuk tjej i 20-årsåldern med smala fingrar.

Jag kan inte låta bli titta på hennes händer då hon drar på sig plasthandskarna och förundras över att det finns så små plasthandskar.

Hon är så försiktig....tar väääääldigt god tid på sig....lägger fram alla instrument hon ska använda som om hon ska tillaga en 3-rättersmiddag.

Sist jag var där rotfyllde hon en kindtand jag visste var rotfylld sedan tidigare.

Men jag sa ingenting.

Frågade henne om jag kanske skulle ha bedövning - det gör ju ont att rotfylla.

"Det behövs nog inte - nerven är säkert redan dö´" sa hon.

Ja, jag med tänkte jag.....

Hon vill väl öva ...

Idag skulle hon lägga ett lock! på den förra ggn "rotfyllda" tanden.

Det hade hon gjort förra ggn oxå - men det ramlade av då jag kom hem - hm.

Då locket väl var pålagt - (det tog tid) -tittade hon i datorn - jag såg att hon funderade....länge - ja, det finns mkt att välja på.

"Nu ska du få en bedövning" sa hon.

Jaha.....jag undrade, litet ängsligt faktiskt, vad hon nu tänkte göra.

Nu skulle hon ta bort tandsten och gå in med slipmaskinen under tandköttet !

(Tandsten brukar man ju ta då hela behandlingen är klar ?)

Men - hon ville väl öva....

Med uppspärrade ögon satt hon med sprutan i högsta hugg.

- jag undrade i mitt stilla sinne vem som var mest rädd - hon eller jag.

Hennes pekfinger knackade en lååång stund på sprutan.

Sen stack hon......aj som fan!

Överläppen svullnade upp som en halv vetebulle kändes det som.

Borttagningen av tandstenen var ingen lätt match.

För mig i första hand - Shit!

Jag låg i brygga nästan när slipmaskinen letade sig in under tandköttet på framtänderna.

"Såja såja " sa hon djupt koncentrerad.

"Andas, andas nuuu, slappna av...slappna aaav.."

som ett mantra...om det nu var till mig eller sig själv.

Jag blev full i skratt mitt i eländet...

"Jag har hittat ett liiitet hål där, det tar vi oxå" sa hon.

Ok - vassego....

Tydligen tycker hon det var intressant med sprutan, för nu frågade hon om jag ville ha bedövning igen.

Jag avböjde.

Efter 2,5 timme stapplade jag ut till cykeln.

Frusen, ont i huvudet kom jag hem.

Drack kaffe !!!!!!!!!