Fortfarande jävligt ont i sidan - övertygad om att jag fick sprickor i ett par revben högst upp. Smärtan strålar ut i ryggen på samma sida dvs vänster. Ont då jag skall resa mig, om det hoppar till då jag cyklar eller promenerar med "fasta" steg. Positivt är att jag har mindre ont då jag sträcker upp ryggen - vilket jag borde göra annars oxå (ler). Känner mig som en gammal käring då jag ska upp ur sängen på morgonen...örrrk...

Kan inte företa mig de saker som jag hade velat nu då det är jobbigt böja o sträcka mig. Men det går väl över så småningom. Litet bättre är det - nog.

Annars är livet just nu skittråkigt. Inget att göra trots att jag har massor att göra egentligen. Lusten tagit slut. Ingen inspiration till ngt. Börjar så smått med en sak som jag sekunderna efter avslutar - pallar inte. Tycker det mesta känns så jävla meningslöst. Jobbar med att hitta positiva tankar....hoho...var finns de? Var till frissan förresten klippte topparna och färgade mörka slingor i det grå (som jag gjort tidigare). Denna ggn bytte hon färgkombination så jag tycker det blev alldeles för mörkt - nästan svart. Känns inte alls naturligt och dessutom tycker jag att jag se blek ut trots solbrännan. Tänk att det kan vara så känsligt. Får väl vänja mig-men jag avskyr då man ser färgad o tillgjord ut. Kan tyckas ytligt vilket det ju oxå är - men håret käns för mig som en del av min personlighet.

Ser inte alls fram emot min numera ungd.grupp på teatern denna terminen. Jobbigt som fan. Endast lönen som lockar även om den faktiskt är underbetald enligt teaterförbundet för teaterpedagoger.

Har inte ens sökt efter pjäs - kanske ska låta gruppen "skriva" dvs improvisera fram ngt...skit vilket...löser sig väl...örrrk

Kom nu på tanken att använda videokameran vid impro och skriva scener till manus efter de improvisationer som funkat etc...så får de välja ämne....kanske kan bli kul...(där var jag duktig o hittade en liten micropositiv tanke)

Avsky hösten. Alla dessa regniga dagar har jag bara suttit hemma, kollat på datan, läst, sett film. Kvällana ser jag film fram till 01.00 o mer. En dag lagade jag mat o frös in. Inte hungrig alls på ngt. Idag drack jag litet vaniljyoughurt ur paketet till frukost. Vaknar tidigt - ca 6.00 - (har jag läst att alla gamlingar gör-hur kul är det på en skala?). Läser tidningen, kaffe o snus, sen lägger jag mig igen o sover till 11 ca. Vaknar med å-gren - shit - vart har tiden tagit vägen och vart ska nu denna dagen ta vägen! Brukar kännas bättre efter en varm dusch och kläder - de jag kommer i alltså. Dvs mjukisbrallor och helst! tunikor. Mina vanliga älsklingströjor sitter som korsetter.

Vill fixa till mina bokhyllor-kasta en del !! (vilket jag har svårt för, tar upp det på vinden-om ifall...) Måste köpa ett par x:a hyllplan när nu det blir. Innan dess är det inte lönt.

Borde träna - betalar varje månad till Forum utan att gå dit - hur jävla dum får man bli. Får väl vänta ytterligare ett tag tills revbenen är färdiggrillade (läkta).

Håglösheten breder ut sig som ett töcken. Måste ske en förändring.

Morgonen: Upp med tuppen - direkt ut i duschen - ordentlig frukost -

lång promenad.

Äta GI-lunch som jag lagat till dagen innan.

Fixa klart en sak i taget hemma - inte allt på en gång..

Eftermiddagen planera..träna..handla....laga mat

Äta middag "normal "tid kanske ca 19.00 (inte 21-22)

Lägga sig senast 22.00 - 23.00

Varför är det så svårt o känns så trist leva efter ett schema..

Har haft dylika nedgångar tidigare och det brukar gå över....

Nu ska jag i varje fall ut o handla - mitt kylskåp är tomt som en öken.

See you later....aligator...